VF

Igår var jag ute och gjorde höstfint i trädgården.

Rensade landet på de sista grönsakerna, och la på lite ny härlig kompost inför nästa års skörd. Det känns otroligt gott att slänga gamla matrester i komposten och få tillbaka riktigt fet och näringsrik jord året därpå.

Gräsklipp och höstlöv kan man slänga direkt på rabatterna istället för i komposten. Till våren har de blivit näringsrik jord som bara är att mylla ner med en grepe.

Nästa projekt är att staga upp pilträden vi planterat. Två lutat betänkligt så nu gäller det att hitta stadiga störar som kan hålla mot i höststormarna.

Melker älskar värme. Därför är det inte konstigt att han är taggad på vedspisen. Bara det att vi inte börjat elda i den ännu eftersom den inte är färdig. Jag försöker förklara det för honom. Att det inte är någon idé att sitta där för den är kall. Men han fattar inte. Hans hjärna är för liten. Så han sitter där ändå och inbillar sig att han hör elden som sprakar. Nåja. Livlig fantasi har ju ingen dött av.

(Till Melkers försvar vill jag säga att han inte är sådär tjock i verkligheten. Det är bara vinkeln. )

Nu har jag fått riktig renoveringspepp igen, en underbar inredningstidning kommer hit i oktober för att göra ett hemma hos reportage så tills dess ska jag försöka göra färdigt några av mina projekt. De är så många just nu att de inte ens går att räkna, men dessa två är först på listan:

Vardagsrummet ska målas i en sammetsmatt färg som kan beskrivas som lingonshake. Sedan ska soffan säljas och en ny ska köpas. Jag är trött på osköna möbler!

Trapphuset och övre hallen ska målas i samma nyans som nedre hallen precis förärats med,nämligen Bris. En blågrå färg som är vilsam för ögonen. Dessutom ska boaseringen få en fin färg jag ännu inte tänkt ut. Sedan ska övre hallen inredas med loppisfåtöljer och mysbelysning och någonting stort, kanske en ljuskron, som kan hänga ner genom hela i “trapphuset” och ge en känsla av rymd och höjd. Det är lite luddigt alltihop men det kommer bli galet fint när det är färdigt - lita på det!

Titta vad som börjar komma på plats efter några hårda arbetsdagar av Jakob och svärfar. Skorstenen har lagats och en gammal vedspis ska snart installeras i köket. Det blir helt underbart.

När vi restaurerat köket har vi försökt få det att se äldre ut. Absolut inte nytt och välrenoverat. Vi hoppas att huset ska få tillbaka lite av sin själ. Och med en sprakande vedspis i köket så tror jag att konststycket lyckas. Allt hårt arbete är värt det!

Mitt fina durkslag från Kockums som jag köpt för 30 kronor på loppis samt söta svenska körsbär som såldes på torget idag.

En av mina favoritprylar i köket är konservöppnaren Röda Clara från Nilsjohan. Letade en sådan länge men de kostar alltid kring hundralappen och det är på tok för mycket för att det ska vara ett fynd om man frågar mig. Men i Övik hittde jag i somras en felfri Clara för 35 kronor. Med fäste och allt! En riktigt genuin 50-taldetalj

Efter alla era iskaffetips på bloggen (tack!)  gjorde jag en ännu smarrigare variant idag, som jag var tvungen att fota hur tjatigt det än är.

Blå nävor från rabatten piffar till mitt köksfönster. Nedstuckna i en kristallvas med ståltråd som hänge. Enkelt men fint!

Jag vaknade i morse av att det lät som att någon duschade i sovrummet och tömde en baklastare med stenblock bredvid sängen. Men det var bara ösregnet och åskan som lät. Det bästa morgonljud jag vet! För det betyder att man utan dåligt samvete kan stanna inne hela dagen och mysa. Så jag låg kvar i sängen, med lite bär från trädgården och sista kapitlen i boken Vit Oleander. Fy farao vad bra den var!

Att komma hem till sin trädgård när man varit bortrest ett längre tag är en upplevelse av skräckblandad förtjusning. Vad har dött och vad har klarat sig? Något vi hade i överflöd var i alla fall jordgubbar och smultron. Så nu frossar vi.

Idag har jag varit inne i stan och träffat vänner. Och gjort massor av fina loppisklänningsfynd. Och tyvärr inte tagit ett enda kort. Det är så snopet när man kommer hem efter att ha kånkat en tung kamera en hel dag och ändå saknar bilder. Vad ska man då blogga om? Blogginlägg utan bilder kan ju kännas lite nakna, helt klart. Så här kommer en helt random bild bara för att. På utsikten från vårt köksfönster. Jag gillaren! Här är det härligt att stå och baka bullar. Men man får stänga fönstret förstås när det är dags för jäsning. Annars får man plattbulle till fikat.

Jag gjorde ju ytterligare ett bra tekannafynd på en loppis häromdagen. Lycka. Den ska stå på vedspisen och puttra i vinter. Jag har letat på loppisar och antikaffärer efter en sån här. Men där har den ibland varit så dyr som över 500 kronor. Det funkar inte för en snåljåp  som mig. Då är den ju inget fynd. Den här fick jag betala strax över 50-lappen för så då hade jag ju inget att gnälla på.

Jag har gjort ett till helt osannolikt fynd. En tekanna från servisen Koka Blå som kostar skjortan på alla antikaffärer. Jag fick min, i princip i mint condition, för 70 kronor. Den är så vacker att den får stå i köksfönstret och pryda sin plats istället för gömd i ett skåp. He ska va glesbygd’n för att sådana fynd ska göras!

Men allt som är nytt är fint

Stolen från loppis, köket från färgburken, klänningen från Rules by Mary. Och myggbetten på bena. De kommer från myggorna och är sprillans nya.

Det går fort fram i köket nu. Imorgon ska vi kakla ovanför diskbänken. Pappa ska komma och lära mig hur man gör så att jag kan göra det själv sedan. Bra sås reder sig själv. Så småningom alltså.

Här ser ni en skymt av köksskåpen som alltså fick behålla sin lindblomsgröna färg som är ganska typisk för 50-talet.  Bänkskivan är en nyproduktion av klassikern Virrvarr av Sigvard Bernadotte.

När det gäller färgsättning har jag haft filosofin; så lite vitt som möjligt. Jag vill ha det ljust men inte vitt. Det känns inte särskilt tidstypiskt nämligen. Istället har jag valt ljusa färger som gifter sig fint med varandra.  Bilderna är lite missvisande för i verkligheten är golvet träfärgat och fernissat. Det ger värme till hela köket.   Boaseringen har fått en gråblå högblank färg och tapeterna är rutiga. De matchar fint till bänkskivan. Dörrarnas speglar fick vara vita men runtomkring målade jag högblankt lindblomsgrönt. Köksinredningen ger köket en genuin  trettiotal-femtiotalskänsla. Man kan tro att den alltid suttit i huset. Jag är toknöjd! Fler bilder kommer så fort det blivit lite mer färdigt.

Det händer så mycket spännande (jobbmässigt) i mitt liv just nu.  Jag önskar att jag kunde berätta allt. Men jag håller på det lite. Till hösten får ni se i alla fall! Under tiden ska jag ha en lång skön ledighet. Jag har nog aldrig varit så trött som jag är nu. I skriande behov av semester. När jag kom hem efter några dagars ledighet förra veckan hade jag 150 mail som väntade. Ni som mailat men inte får svar - jag är ledsen men jag hinner helt enkelt inte. Det känns som att jag ska gå i tusen bitar av alla som drar i mig. Det är ju förstås inte någons fel - det bara blir så när det kör ihop sig för mycket. Dock har ni som mailat i prenumerationsärenden fått hjälp! Jag har vidarefodrat meddelandena.

Tidningen som skulle komma ut till midsommar blir uppskjuten till september, på grund av tidsbrist. Så ni som väntar på att få beställa får sjå er lite.  Tack i alla fall för att ni är så rara och hör av er. Vad era mail än handlar om. Ni är kalas och alla tiders!

Jag avslutar med en bild på två fina loppisfynd. En plåtburk som jag köpte för en femma samt en grädd(?)kanna som kostade trettio kronor.

Jag har slitit som ett djur i trädgården idag. Varit på plantskolan och köpt sex syrener, himmelsblå och korallrosa samt femton häggmispelplantor för att förlänga häcken på gården. Det var ett himla sjå att få ner dem i (o)gräsmattan. Syrenerna hann  jag inte ens börja med för häggmispeln tog sån tid. Men fint blir det. Speciellt om sisådär fem år när hela kalaset hunnit växa på sig lite. I trädgården är det de lååånga perspektiven som gäller. Och det är frustrerande för mig som alltid vill ha allt nu! Men det är en bra övning antar jag och bara att vara i trädgården och arbeta gör mig lycklig och lugn. Jag förstår varför trädgårdsarbete andevänds som terapiform för deppade.

Det regnar här hemma så jag tittar på bilder jag tagit tidigare. Från soliga sommarkvällar. Åh! Det finns så mycket i världen som är vackert. Gamla krocketklubbor. Blommor arrangerade i en zinkbalja. Knastrande grus. Gröna gräsplättar. Enkla saker. Men vackra saker.

Jag älskar färg. Både på inredning och kläder. Och det mest fantastiska är när man kombinerar färg med färg (och inte med svart och vitt som är vanligast) För det är då det blir magi!

Hemma i min farmors gamla hus fullkomligt exploderar bostaden i färger, att vara där är som en vitamininjektion, ungefär.  När vi renoverar hemma hos oss står farmors hus förebild. Det var mindre ängsligt förr. Tro’t eller ej. Inga Simon och Tomas kom hem och utsåg ens hem till landets fulaste. Och inredningstidningar fanns inte. Då fick man inreda efter eget huvud istället för andras.

En idé från senaste numret av min tidning är att sy ett draperi av kökshanddukar. Det är himla somrigt och fint i ett gammalt hus eller en stuga. Bara att nåla ihop ett gäng och sy fast dem med raksöm.

 En annan idé är att göra ett nytt överdrag till en lampsärm. Jag draperade bara handduken över en befintlig skärm och fäste ihop det med ett fint snöre. Tog ca fyra sekunder.

I går och i dag har jag ägnat mig åt att riva kök. Det är härligt att jobba med händerna när bara huvudet jobbat sista tiden. Jag har rivit ut köksfläkt, knackat kakel, plockat ner taket. Slängt ut den trasiga diskmaskinen och dragit ut ungefär sju kilo spik ur taket. Plus hittat massa läbbiga grejer bakom köksfläkten

Jag blev så glad när vi bakom ett skåp fann dessa gamla tapeter. Då visste jag att vi var på rätt spår med renoveringen för jag har tänkt att tapetsera något liknande.

 Vi tänker nämligen renovera i 30/50-talsstil i köket. Till vår stora glädje har vi hittat ett originalkök från just den tiden som vi ska hämta i helgen. Vi är nog lite byggnadsvårdsnördar båda två. Kommer bli dötjusigt

 Helgen har varit supertrevlig. Vi var på besök hos Jakobs mormor. Som vanligt massor av god mat och intressanta samtal.

 På Valborg arbetade jag hela förmiddagen med att fota och baka till tidningen. Åh jag önskar att jag hade en fotoassistent som kunde hjälpa mig. Det är så sjukt besvärligt att göra allt själv. Men titta vad somrigt och fint det ser ut på bilden, en sneakpeak från tidningen. Den ska ni beställa förstås! Och skynda på nu, sista beställningsdatum närmar sig med stormsteg. För detaljer om beställning klicka här. För er som vill beställa direkt med sms klicka här

Jag kilade in en snabbis på en loppis när jag körde hem från stan idag. Till min glädje gjorde jag två fantastiska fynd. En plåtburk för en femma och en handdriven elvisp av äldre modell som jag betalade tio kronor för. Jag har tidigare sett en liknande på en antikaffärer för 120 kronor. Det jag anser vara helgerån. En tia är mer min melodi.

Nu ska jag använda burken till mina kardemummaskorpor och vispen till äggtoddy och grädde - vad annars?