Den är inte särskilt ny, och dess stockholmsförortspatriotism borde egentligen ha lika mycket att säga till mig som morgondagens VF har att säga till en genomsnittlig skåning. Det vill säga ganska så lite.
Ändå är Oskar Linnros “Ack Sundbyberg” det enda ljud som formas i skallen när jag ska till att sätta mig vid tangentbordet och piffa upp 7:an med några väl valda ord. Jag måste spela den ett par gånger på raken. Kan det vara något med årstiden som får kvidande stråkloopar och asfaltsromantik att kännas så alldeles osedvanligt tilltalande? Eller så är det bara en bra låt helt enkelt, som korsar Beppe Wolgers och Kaah med John Legend och drum’n'bass på ett sätt som de aldrig tidigare korsats på.
“Tomt rum med mikrofoner” ska hela långa skivan heta i alla fall. Kommer längre fram under våren. Och jag är ju som peppad då, tror det kan finnas en hel del ärtig musik där.
Vi välkomnar våra läsares röster i debatten och är angelägna om att en mångfald av röster och åsikter kommer till tals på folkbladet.nu. För att kunna delta i samtalet på ett sätt som bidrar till konversationen för dina medläsare vill vi att du känner till våra regler:
Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om ras,religion, språk, kön eller sexuell läggning. Angrepp på enskilda individer accepteras inte och det är inte heller tillåtet att spekulera eller ta ställning i skuldfrågan i artiklar om brott eller olyckor.
Dina kommentarer kan komma att publiceras i vår papperstidning.
Tänk på att om du gör ett inlägg som strider mot lagen så kan du själv komma att hållas ansvarig för det.
I och med att du klickar på "Skicka kommentar" medger du att du har läst och godkänt reglerna gällande kommentering.
Sara Lundvall, fredag 30 juli, kl 12.48
I oktober har storfilmen “Lyckan, kärleken och meningen med livet” med Julia Roberts i huvudrollen premiär i Sverige. Filmen är baserad på journalisten Elisabeth Gilberts persoliga reseskildring av sitt eget liv i förvandling. En bok fylld av humor och tänkvärdheter, vars själ troligtvis blir svår att återskapa på vita duken.
Vi såg henne på MADE förra året. Koncentrationen i teatersalongen var absolut. Laurie Anderson jobbar med maximal närvaro och fingret på samtidens mest infekterade nerv.
Lars Böhlin, 26 juli 06.00
Rocky verkar vara en evighetsmaskin. Det prånglas ut serie efter serie med ett gäng gnälliga grabbar som snackar strunt - och det är hela tiden bra. Hur går sånt till?
Katarina Gregersdotter, 25 juli 11.50
Under fotbolls-VM slog det mig mer än en gång att det var LITE tröttsamt att höra om den ”tyska effektiviteten”, den ”tyska maskinen” och så vidare. Det får i alla fall mig att tänka på förra världskriget, och jag tippar att tyskarna själva börjar tycka det är lite tråkigt.
Efter en lång rättsprocess med tillhörande förseningar har det tunga konstprojektet “Dark night of the soul” äntligen getts ut på cd. Lett av filmregissören David Lynch, mångsysslande producenten Danger Mouse och den i våras avlidne Mark Linkous (Sparklehorse) blev det en lyckad odyssé rakt in i själens dunkla vrår.
Katarina Gregersdotter, 18 juli, 00.10
Det är ju osedvanligt varmt som inte undgått någon. Men tydligen är det alltid kanonvarmt när det är fotbolls-VM. Förutom VM och bröllopet så har andra saker hänt också. Jag ger er här en kort sammanfattning, ifall någon mot förmodan missat de viktigaste nyheterna.
Band kommer och går, men Docenterna består. Helt i sin egen takt och med obruten förmåga att leverera vardagliga observationer i poplåtens form. I år ska tre stycken fyraspårs-EP släppas, och den första - Vanligt folk - är en liten pärla. Och titelspåret har rentav, och fullt välförtjänt, blivit en radiohit.
Hon är en osignerad fransyska med utgångspunkt i Los Angeles. SoKo föddes i Bordeaux, flyttade till Paris vid 16-års ålder och bor numer i Kalifornien. Hennes hit “I’ll Kill Her” (2007) gick varm i Danmark och agerade soundtrack till Stella McCartneys modevisning.
Det finns bara en sådan röst. Den som sätter barndomens alla dofter och äventyr i centrum och vaggar dem i sagans stora famn. I sommar finns den med oss varje vardag kl 17:45 i Sveriges Radios Barnradio.
Lars Böhlin, 5 juli 09.45 Jag var på fotboll i går och det var riktigt trevligt. En fin eftermiddag medan Umeå IK tog en darrig trepoängare.
Sedan hälsades vi tillbaka till nästa hemma match 29 augusti.
29 augusti!!
Katarina Gregersdotter, 4 juli, 00.01
Att Hultsfred blev tvungna att slå igen är kanske ingen överraskning. Festivalen hade rosslat och knarrat ganska länge. Jag har varit där bara en gång. Året var 1989.
Någon skönsångare har han aldrig varit. Och rösten har bara blivit skrovligare med åren. Men att lyssna på John Prine är alltjämt en stor upplevelse: han är en enastående låtskrivare som får de flesta andra singer/songwriters att framstå som billiga klåpare i jämförelse. Den nya liveskivan In person & on stage lägger ännu ett bevis till högen.
De kammade hem priset för årets isländska jazzplatta. Kvartetten ADHD är ett gäng lekfulla jazzmusiker som springer ur landets rock-, folk- och storbandstradition.
Misär och livslögner i förortsidyllen: teman som Hollywood aldrig tröttnar på. Men sällan har de gestaltats med samma hjärtskärande intensitet som i The swimmer (1968); en film där Burt Lancaster gör en av karriärens absolut främsta rollprestationer som en krisande man som sakta tar sig hemåt via grannarnas swimmingpooler.
När jag under samtal om musik avslöjat att jag gillar black metal har jag ofta mötts av förvåning och misstrogenhet. Somliga förknippar stilen med pubertala provokationer, andra ser det som en parodisk yttring eller en direkt skadlig avart. Jag har svårt att förstå aversionen: brutala och isande attacker mot trumhinnorna kan ju vara världens kick.
Katarina Gregersdotter, 27 juni 2010, 15.00 Trots att det blir bättre och bättre Tv-serier, med bättre och bättre dialog, finns det också en motsatt trend.
Vadå “som peppad”?
(Anmäl kommentar)
18 mars, 2010 kl 9:15