Smitten by prickig kitten
Mitt senaste loppisfynd är den här prickig härliga klänningen.
60 pix.


Jag vet att jag redan visat er dessa bilder. Men jag älskar dem!

Tagna dagen efter vårt bröllop och dagen innan bröllopsresan

Man riktigt ser hur lyckliga, kära och spexiga vi är

Hemma hos pappa

På en liten träff med närmsta familjen

Jag är ju nästan blyg här!
Psst. Ni vet väl att min man bytte till mitt efternamn? Lidström ger man ju inte upp i första taget!
Publicerad 2009/11/28 1:34 under Claras outfits.
Jag har frossbrytningar. Ligger under täcket och trycker ikväll. Önskar att jag orkade gå och köpa saltlakrits. Abstinensen är inte nådig.
Men imorse tränade jag en timme igen. Det är ju lika beroendeframkallande. Jag får så bra ideér när jag tränar. Allt framstår så enkelt och genomskinligt och gripbart när man rör på sig. Sedan hämtade jag ut min sprillans nya kamera. Och köpte lite målarfärg.
Ni har önskat outfitbilder så outfitbilder ska ni få! Idag har jag min älskade klänning från Vintage by Mary och myskoftan från Åhlens. Det här är min favoritfärgskala. Gult, plommon, rosa, turkost, grönt och blått
Det ni inte vet är att mellan första och andra bilden togs har jag fått panik och tjofsat ut i träskor med en hund som pinkat inne. Torkat kiss, skurat golv samt plockat upp en skitlort. Sedan ställt mig framför kameran och försökt se fräsch ut. Som om ingenting hänt.
Åh det glamourösa modebloggslivet!

Högt i tak är inget problem om man har stege och långa ben

Koftan är från Åhlens, kjolen har jag sytt, böckerna är loppis

Här ser jag ser på pricken ut som min mamma. Hon satt alltid så här med händerna. Och vi har samma sneda leende. Jag saknar henne

När vi bodde i stan kunde man springa över till vännerna lite lättare. En sensommarkväll gick jag och Jakob hem från bröllopsplanering hos Elina och Joel

Jag och Sixten är blasé. Honom saknar jag också-

Jag vet att jag redan visat er dessa bilder. Men jag älskar dem!

Tagna dagen efter vårt bröllop och dagen innan bröllopsresan

Man riktigt ser hur lyckliga, kära och spexiga vi är

Hemma hos pappa

På en liten träff med närmsta familjen

Jag är ju nästan blyg här!
Psst. Ni vet väl att min man bytte till mitt efternamn? Lidström ger man ju inte upp i första taget!
Annons

Första egobilden på en evighet, men min fjärrkontroll till kameran är försvunnen och jag har inte råd med en ny. Och jag vill heller inte köpa någon då jag vet att den ligger i en byrå nånstans och gäckar mig. Så fort jag köper en ny fjärrkontroll så kommer jag hitta den gamla. Förtretligt är ordet jag söker.
Därför blir det inga bilder på mig men desto mer på annat.

Man kan aldrig ersätta en gammal älskad skrutt med en ny skrutt

för vissa saker är helt enkelt oersättliga.

Vad tur då att hjärtat har magiska förmågor

och från en dag till en annan kan dubbla sin storlek och rymma lika mycket kärlek till en helt ny hund.



Åh ljuvliga ljuvliga fredag. Veckans bästa dag. Jag sov tills jag vaknade och gick ut med hundarna i en timme. Sedan har jag lyssnat på julmusik och bakat pepparkakor i flera timmar. Jag är ute lite tidigt minsann, men jag älskar julen så jag kan inte bärga mig.
Jakob har lovat att laga vegetarisk korvstroganoff till middag och eftersom jag råkar tillbe denna dagisrätt är jag mycket nöjd.
Andra halväckliga dagisrätter som jag gillar:
Spenatsoppa med ägghalvor
Makaronisoppa
Fiskbullar i dillsås.
Förövrigt. Fick ett fint paket med prylar från Åhléns igår. Oftast är pressutskick bara skit, men det här gillade jag. Både koftan och klänningen satt perfekt.

Har kört 30 mil idag för att gå på en begravning. Vackert men väldigt sorgligt såklart. Jag och Jakob hade äran att spela och det är inte alltid så lätt när man är ledsen, men det gick över förväntan
Det som slår mig med sorg är att den är så starkt förknippad med glädje. Man gråter en stund och rätt vad det är så skrattar man, men snart så gråter man igen…
Tack och lov att det får vara så. Det gör sorgen mer uthärdlig. Det är ok att skratta fast man sörjer. Det är till och med normalt. När mamma var sjuk så grät vi mycket men skrattade och skämtade ännu mer.



Helgen har varit super. I Kristianstad gick seminarierna över förväntan och jag träffade underbara människor som verkligen brinner för Gud och andra människor! På vägen hem stannade jag i Sthlm. Vi bodde hos vår vän Sanna och hade oslagbart fina dagar.
Det bästa av allt är dock att få komma hem hit igen.
Har nog fyllt min sociala kvot för de närmaste fem månaderna tror jag

Idag har jag bland annat gjort det här.

Det var jätteroligt. Men nu är jag så trött och stressad över allt som ska göras att jag måste gömma mig under täcket och bara vila. Helst i en månad. Stresstålighet är inte min bästa gren längre.
Förresten. Här kan ni läsa en intervju som Nyheter24 har gjort med mig. Rubriken är “Jag vill bjuda hem Kissie”

En av de bästa sakerna som finns är att ta en tidig morgonpromenad med mina älsklingspojkar - Jakob och Melker. Här är allt frid och fröjd

Ganska snart biter han mig i näsan och lyckas samtidigt se oskyldig ut. Det är aningens mindre trevligt. Inte enbart frid och fröjd

Hörni. Ville bara säga Tack! Min blogg växer så det knakar och NI är ju själva anledningen till detta. Så tack för att ni läser och kommenterar så flitigt och fint. Det ger min mer inspiration att fortsätta och fortsätta och bara fortsätta.
Underbaraclara har aldrig varit större eller mer välbesökt. Hurra för er!
Jag firar med min gladaste klänning


Idag har jag på mig det här. Bilden är gammal men ni förstår ju principen. Kaftanliknande klänning är perfekt när man har en hundvalp som fryser. Jag bara lyfter på klänningsfållen och bäddar in jycken i den.

Dagens lilla outfit består av en kjol jag sytt av en bordsduk med blåbärsmönster samt yadayadayada på resten av kroppen.
(ps Tack Alex och Erika för den fina bilden!)




Idag är det arbetsdag på gården. Pappa är här och klyver och kapar ved. Jakob travar veden och snickrar. Vi har beskurit syrenen också. Och jag har kört med grästrimmern runt trädgårdslandet och tomten. Eftersom jag inte är frisk måste jag ligga på soffan och vila mellan varven. Det suger. Jag har sådan vansinnig arbetslust just ju. Och det är härligt att klyva ved med yxa en solig höstdag. Men framför mig har jag två långa månader fulla av vedklyvning. Innan snön faller kommer jag ha huggit ved så det räcker och blir över.

Nej men en annan dags utseende. Före Liza Minelliluggen.
Men med jättespetskragen
Nu ska jag ta lite mellanmål tror jag bestämt. Känner en glupande aptit efter snor

Du finner nog en väg tillslut

Ett spår lagt ut, av sten

En egen stig att vandra på. Ett hem för dina ben
Så oroa dig inte, oroshjärta
|
Sök! Nu 48421 annonser |
|
|
> Annonsera |
Annons:
Sammla alla dina fina minnen i din alldeles egan minnesbox!
Ni är så fina tillsammans!
Min storebror bytte också efternamn, jag tycker man ska välja det man tycker är finast.
(Anmäl kommentar)
29 november, 2009 kl 9:07
Fantastiskt fina bilder! Jag kommer inte heller att ge upp mitt efternamn den dagen då jag gifter mig. Min framtida make bör skatta sig stolt över att få ta del av det! :)
(Anmäl kommentar)
29 november, 2009 kl 1:25
Jeg er halvt engelsk, så hvis jeg skal giftes, beholder jeg i hvert fald mit efternavn… Hazel Nielsen lyder ligesom helt forkert ;-)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 23:02
Så otroligt fint, jag blir alldeles varm i kroppen!
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 21:18
Hej! Hoppas allt är bra med dig såhär till advent! Måste säga att jag gillar din blogg, den är supermysig!
1 December startar min julkalender som innehåller: tips, dekorationer, pyssel, recept mm för en stämningsfull och enkel jul!
Välkommen att låta dig inspireras!
juliaey.blogg.se/aretsjulkalender
Ha det gott!!:)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 20:24
Ha en supertrevlig kväll!!
Önskar all lycka till er! ;)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 20:07
Om ett halvår har jag varit gift i en vecka:)
Jag övar lite på att skriva mitt nya namn, och känner på känslan hela tiden.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 17:47
Åh va söta ni är! Man ser att ni är verkligen genuint lyckliga. Det är inte bara nått framför kameran =)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 17:03
Vilka fina minnen. och vad fina ni är. Kram
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 16:11
Åh, så du är gift! =) Så trevligt. Fina bilder var det också!
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 16:04
Konstigt att det är så ovanligt att mannen byter efternamn. För det är ganska ovanligt va? Varför inte alltid bara välja det vackraste namnet? Jag gillar mitt Åvall och planerar nog att behålla det dära.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 14:36
f-n vad jag gillar er två!
så fina.
:D
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 14:33
Man blir lycklig ända in i hjärtgropen av dessa bilder på er! Ni är SÅ fina tillsammans!
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 14:02
Blir alldeles glad av bilderna. Ni är så fina tillsammans!
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 13:24
Åhhhhh, vad fina ni är! Er lycka på bilderna smittar verkligen av sig! Nu kan jag städa lägenheten lite gladare. :)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 13:24
Vad glad jag blir av bilderna :) Din man har ett väldigt fint leende.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 12:56
Man kan behålla sina respektive efternamn också. Samhörigheten sitter inte där.
Fint med svartvitt foto.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 12:23
Ni är så himla fina! Jag kikar igenom våra bröllopsbilder lite då och då också. Och minns. Min man tog mitt efternamn också, utan protester. Tänk så bra man kan ha det. Önskar dig en fin lördag.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 12:12
De där bilderna är så fina! Önskar att jag och min karl kunde synka det där med “bra på bild”. Om vi nån gång gifter oss så får vi väl redigera ihop två bilder för att få fina tack-kort. Hur gick diskussionerna angående namnbytet till, var det en stor sak eller mer “så du vill behålla ditt namn, men då tar jag väl ditt då”? Jag förstår om det kan vara för personligt, men ni är de första par jag stöter på på där mannen tar hustruns namn. Och när vi ska ta den diskussionen i framtiden så kan det vara intressant att veta hur andra enades om det beslutet.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 11:55
jag hatar att min pojkvän har mycket roligare efternamn än jag (rosenberg, hur snyggt vore inte det att heta!) så jag försöker proppsa för att vi om vi gifter oss ligger ett p för Persson i våra namn (Hanna P Rosenberg). Det återstår att se om jag lyckas.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 11:49
Den sista bilden är helt fantastiskt fin, den ser riktigt vintage ut.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 11:34
Åh, ni är verkligen alldeles fasligt vackra. Hoppas ni är lika lyckliga som ni ser ut.
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 11:11
Åh, ni är så himla fina tillsammans! Jag har tittat på de här bilderna flera gånger för är precis så här vill jag att det ska kännas efter mitt eventuella, framtida bröllop. Ni två får vara min måttstock för hur kärlek ska se ut, haha. Nej men, skämt åsido, ni verkar vara ett underbart par, lika fantastiska båda två. Kärleken kan vara så hemskt svår men jag hoppas att ni två bara känner den positiva, härliga sidan av den. Hoppas, hoppas. Kram /Cecilia
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 8:53
Åh, det här var typ första gången jag fick se hur din man ser ut :) Kul att se bilder på er tillsammans!
Jag har faktiskt också tänkt att när jag gifter mig så ska vi ta Mitt efternamn :)
(Anmäl kommentar)
28 november, 2009 kl 2:43