De skadliga klyftorna
LEDARE: Även rika blir vinnare om de fattigaste får större del av kakan
LEDARE: Om vi hade haft en bra jordbrukspolitik hade LRF inte haft någon anledning att klaga
DE SENASTE DECENNIERNA har det gjorts stora investeringar inom jordbruket i länet. Det har skapats många lönsamma och moderna företag med mjölkrobotar. Trenden går mot färre brukare, men allt större enheter.
Men allt är inte rosenrött i den idylliska svenska landsbygden.
Inte heller de drygt 3 000 i Västerbottens län som har någon verksamhet med jord och skog som bas är helt till freds med utvecklingen. Av dessa räknar LRF att cirka 330 är mjölkföretag, ett 40-tal svinföretag och drygt 400 ägnar sig åt nötköttproduktion i varierad omfattning. Skogsbruket är för många ett viktigt tillskott.
Ordföranden i länets LRF, Arne Lindström från Röbäck, ser flera besvärliga utmaningar framför sig: Klimatfrågan, rennäringen, reservaten och andra hot mot ägande/brukande, regelverk, generationsväxlingen och företagens egen framtidstro.
Om den nuvarande borgerliga regeringen skött sig bättre än s-regeringen Persson hade Arne Lindström och länets LRF knappast haft anledning att klaga.
MEN REGERINGSSKIFTET verkar vare sig ha ökat lönsamheten eller stärkt framtidstron. Snarare finns det nya oroande tecken. En av de frågor som berör jord- och skogsbruket likväl som andra näringar är infrastrukturen.
Det fortsatta hotet mot drivmedelsförsörjningen är en sådan fråga. Med ännu fler nedlagda bensinstationer drabbas all näringsverksamhet.
Biobaserade drivmedel skapar också konflikter. Etanol blåstes upp som framtidens guld för skogsbruket. Men man såg inte de negativa konsekvenserna för skogsindustrin. ”Bättre att koka och såga än elda” är också det en miljöfråga.
Tittar vi på jordbrukets lönsamhet (hela riket) så är det brant uppåt för spannmålsföretagen medan det sedan 2006 gått något sämre för mjölk- och köttproducenterna.
Arne Lindström pekar inte finger åt politikerna, men är inte nöjd med hur jordbrukets intressen hanteras.
– Det måste bli slut på stuprörstänkandet. Vi behöver se helheten och möjligheterna i stället för att skapa nya hot, säger han.
LRF:s regionchef i Västerbotten, Mats Granath, tycker att LRF alltför ofta tvingas försvara sina positioner vare sig det gäller miljöfrågor eller andra motstridande intressen.
DE GRÖNA NÄRINGARNA är alltför viktiga för Sverige för att länets och landets jord- och skogsbruksföretagare ska behöva känna att de snarare är motarbetade än stöttade.
Skogen och skogsindustrin är en av Sveriges starkaste näringar som svarar för cirka tio procent av industrisysselsättningen och elva procent av varuexporten.
Jordbruket har en stark ställning hos allmänheten – både som leverantör av bra, lokalt producerade livsmedel och försvarare av en bra miljö (exempelvis öppna landskap).
De senaste årens miljödebatt har ökat intresset för närproducerade livsmedel.
Politiken sätter ramarna för alla verksamheter. För jordbrukets del blir det särskilt komplicerat. Jordbruksföretagen är beroende av både ekonomiska bidrag (EU:s jordbrukspolitik) och acceptens från myndigheter.
Det uppstår lätt konflikter: exempelvis med rennäringen och miljövården.
Länets LRF-bas Arne Lindström säger sig ha viss förståelse om staten historiskt sett känner ”skuld” gentemot samerna. ”Men varför är det vi lantbrukare som ska betala skulden?” undrar han.
Det kan även jag hålla med om. Rennäringen ska ha sina förutsättningar, men om jord- och skogsbruket åsamkas kostnader av den anledningen bör rimligen samhället (vi alla) ta det ekonomiska ansvaret om myndigheterna sliter tvisten till någons fördel.
CIRKA 60 PROCENT av länets jord- och skogsbruksföretagare är 55 år eller äldre. För LRF är detta en svår, men angelägen utmaning.
Generationsskiften har hittills i de allra flesta fall lösts inom familjen. Men det är inte alltid så att nästa generation vill ta över. Därför försöker LRF arbeta för att det ska bli möjligt för entreprenörer utifrån att köpa gårdar och bli aktiva i länets jord- och skogsbruk. Men även här stöter man på hinder – exempelvis av ekonomisk art.
Priserna på jord- och skogsbruksfastigheter ställs mot vad man får ut när man säljer och vad det kostar att flytta in till tätorten. Om det senare alternativet ställer sig dyrare är det risk att familjen hellre bor kvar och lägger ner verksamheten.
En annan hake är EU:s stöd till de icke aktiva ägarna av jordbruksmark. Expansiva jordbruksföretag som behöver mer åker kan få problem att utöka. Den presumtive säljaren väger för och emot och då visar det sig inte sällan att EU-bidraget väger tyngre.
Alltså; man anser att det är bättre att låta bli att odla, lägger marken i träda och kvitterar ut EU-bidrag.
EU:s jordbrukspolitik verkar inte direkt i takt med tiden.
LRF:s regionchef Mats Granat säger att även LRF måste bli mer kreativa och duktigare på att möta de här utmaningarna. Men det är lättare sagt än gjort. Om vi även i framtiden ska ha en levande landsbygd måste näringarna samverka med politiken: kommun, länsstyrelse och övriga myndigheter. Men då måste vi (alla partier) bli bättre på att se helheterna och inte bygga onödiga hinder.
DE GRÖNA NÄRINGARNA behöver stabila förutsättningar. Därför är ett politiskt handslag över blockgränserna önskvärt. Det svenska jordbruket skulle knappast överleva utan bidrag. Alla bensinstationer blir inte heller kvar om de de mest utsatta inte får ekonomiskt stöd. Marknaden fixar inte allt. Politiken kan lappa ihop kedjan så att alla länkar fungerar.
Möjligheterna borde vara större än hoten: Exempelvis ökad energiproduktion och turism.
Publicerad 2008/08/04 0:25 under Ledare.
LEDARE: Även rika blir vinnare om de fattigaste får större del av kakan
LEDARE: Människor mår och lever bättre i jämställda samhällen och länder
LEDARE: Alliansen vill fortsätta att trycka ned de svaga och öka klyftorna
LEDARE: Kommunledningen i Robertsfors agerar som alliansregeringen: slarvigt och snabbt
LEDARE: SVT:s utfrågning avslöjade att Reinfeldt inte har torrt på fötterna
LEDARE: Reinfeldts allians har sett till att hålla överklassen om ryggen
LEDARE: Ungdomliga Umeå är beroende av en bra regeringspolitik för jobb och bostäder
Annons
HQ BANK tvingades på måndagen i likvidation och kursen rasade med över 80 procent de första timmarna.
Den nya svenska överklassens girighet har skördat ännu ett offer.
Annons
ALLT FÄRRE beviljas ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Förra året gick försäkringen med hela 2,9 miljarder i överskott.
LEDARE: Endast ett regeringsskifte ger tydliga garantier om bygget av Norrbotniabanan
LEDARE: Skellefteå (S) vågar signalera klart för Norrbotniabanan upp till Luleå
LEDARE: Alliansen har bestämt sig för att fortsätta med systemskiftet
Annons
LARS-ARNE HÄGGSTRÖM, ordförande i Handelsanställdas förbund, besökte i går Umeå och i tisdags medverkande han på ett valmöte i sin gamla hemstad Skellefteå, där han var Handels ombudsman 1983-1993 (efterträdde Alfons Hedman).
LEDARE: Socialdemokraterna vill bygga vidare på redan framgångsrika näringar
LEDARE: Socialdemokraten Martin Norehn utmanar Malålistans Arne Hellsten
Annons
LEDARE: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har goda utsikter att vinna i inlandskommunen
LEDARE: Fullkomligt snurrigt att dra in arbetsgivaravgiften i debatten
HOTET MOT klimatet och vår miljö verkar som bortblåst i den svenska valrörelsen.
Annons
LEDARE: Socialdemokraterna i Vindeln behöver profilera den egna politiken tydligare

Skicka in din insändare eller Tummen upp.
Läs mer
Skicka in en bild på ditt husdjur.
Gå till sidan
|
Sök! Nu 50686 annonser |
|
|

Läs Jonas Fahlmans blogg om Skellefteå AIK och hockey
> Annonsera |
Annons:
Marknaden löser inget alls. Som en bieffekt till vinstmålen får en del arbete (andra förlorar sina) och förstås får de som är fattigast (billigast arbetskraft) arbete ett tag. Men vem tar hand om och förvaltar den infrastruktur som byggs upp när marknaden flyttar? Vem tar hand om miljöeffekterna?
Ett exempel som räcker som bevis på marknadens inkompetens: I princip alla etablerade klimatforskare är överens om att klimatförändringarna är antropogena. Vissa av dessa tycker att läget är så allvarligt att globalt undantagstillstånd borde gälla…
Samtidigt finns det idag fungerande teknik med solceller som, rent tekniskt skulle kunna leverera Europas hela behov av el från Sahara. Men den är inte marknadskraftig…
Så istället satsas på mer kärn- och kolkraft. “Marknaden” ser till att företagen också, tack vare den ekonomiska makten, dessutom har fullständigt media- och lobbymonopol, vilket utnyttjas för att sprida lögner om “tillväxtens välsignelser” och dess ständigt ökande elbehov.
(Anmäl kommentar)
6 augusti, 2008 kl 18:26
Danielsson- Visst har du rätt i att marknaden i vissa avseenden måste tyglas. Ett globalt system för utsläppsrätter och en hård miljölagstiftning vore positivt och skulle också skapa en mer rättvis och bättre fungerande marknad. Där är vi överens. Men iövrigt har du fel! Om produktionen sker där den är billigast, så ökar tillväxten där och landet utvecklas. Produktionen flyttar sedan till något annat billigare ställe och även den regionen lyfts upp från misär. Jag är övertygad om att det är bästa sättet att bekämpa fattigdom. Men självklart är miljöregler, fri organisationsrätt osv moment som vi ska kämpa hårt för att införa globalt. Ditt resonemang om etanolen visar att du har fel. Att produktionen styrs mot etanol beror just på att det finns statliga subventioner som förstör marknaden.
(Anmäl kommentar)
4 augusti, 2008 kl 21:38
Erik, så trött jag blir på dig ibland! Trots din verbala förmåga är innehållet i dina inlägg ofta både okunniga och naiva.
Din övertro på “marknaden” gränsar till religiös övertygelse. Om “marknaden” ostört skulle få bestämma spelreglerna, skulle vi ha gjort slut på denna planet redan idag. För “marknaden” existerar bara att enda mål, stösta möjliga vinst, oavsett vilka konsenkvenser detta medför,
Marknadskrafterna söker sig slltid till regioner där det är möjligt att utnyttja billigast möjliga arbetskraft, där miljöproblem inte tas på allvar, där det går att köpa sig fri från allt ansvar etc, etc.
Erik, du borde inse att “marknaden” måste hållas i strama tyglar, så att vi får ett någorlunda hållbart samhälle.
Betr. jordbrukspolitiken är dagens system inte optimalt, långt därifrån, men om “marknaden# får styra, skulle vi förmodligen få ont om matr, men väldigt gott om etanol, en effekt som vi redan idag sett tendenser till.
Erik, tänk till!
(Anmäl kommentar)
4 augusti, 2008 kl 18:59
Jag undrar om inte också Sverige i framtiden blir tvungen att använda sig av genförändrade växter och djur i större skala som nu odlas runtom i världen och har blivit en framgång bland jordbrukarna. I USA och i Nya Zeeland har man t o m genförändrat däggdjur som lämpar sig för tillverkning av exempelvis läkemedel, då dessa kan utsöndras i mjölken o.s.v. Kina satsar årligen ca 3,5 miljarder kronor i genförändring och forskarna världen över ligger i dag långt framme med andra generationen, och där har man verkligen satt fart på evolutionen, så att de genförändrade växterna och djuren kan lösa en rad avancerade uppgifter, som i betydligt större omfattning kommer till stor nytta för allmänheten. Frågan är bara om människor vill ha dem.
(Anmäl kommentar)
4 augusti, 2008 kl 14:40
Jo, Lars Bodén marknaden löser allt. Sjävlklart skulle vissa företag i branschen slås ut utan statliga bidrag, men i längden är det vettigast att så sker. EU och USA måste sluta upp med sina jordbrukssubventioner. Vissa företag slås ut, men det är ett pris vi får betala. Den stora fördelen är att vi öppnar upp en marknad för u-länderna som vi idag slår ut med dessa statliga subventioner. Indirekt dödar USA och EU hundratuseltals svältande varje år genom statligt stöd till jordbrukssektorn. Det är en skandal att USA och EU agerar på ett sådant sätt. Men det är inte bättre när Bodén förespråkar samma usla metoder i jordbrukssektorn i Västerbottens inland. Global solidaritet krävs. Då får vi också acceptera att vissa, icke konkurrenskraftiga, jordbruk i Västerbottens läggs ned och att en och annan by avbefolkas. Det är LRF:s uppgift att motarbeta detta, men Bodén borde se världen även utanför sin egen länsgräns.
(Anmäl kommentar)
4 augusti, 2008 kl 13:02