
I Am Kloot visar upp fullständig kontroll
I AM KLOOT vårdar lågmäldheten med ett storögt allvar.
TERMINENS SISTA KRÖNIKA måste delvis handla om att det här är terminens sista krönika. För jag tror faktiskt att jag kan skriva exakt vad som helst utan att någon likasinnad läser. Finns det överhuvudtaget folk som är intresserade av samma saker som jag i den här staden under sommarmånaderna? Jag kan nog få ur mig tvåtusensjuhundra tecken utan att någon i min egen ålder ens kommer så här långt. Så hej du pensionerade kommunalråd och du semestrande lärare på Östra gymnasiet. Den här krönikan är för er. Och ni kanske kan känna er lyckligt lottade – jag riktar mig nämligen av princip aldrig till er i vanliga fall. Eller det är klart att jag gör, men jag har lika mycket förutfattade meningar om er som ni har om hiphop.
Jag befinner mig förresten i min hemstad Luleå där jag ägnar mig åt cykling, EM och att klaga på Luleås brist på generationsväxling inom popmusiken. Umeå är en fruktansvärt mycket mer attraktiv stad än vad Luleå är – men bara under höst, vinter och vår.
Men vad vill ett kommunalråd läsa, en kulturarbetare eller läkare. Kanske något om hur väluppfostrat Umeå är i jämförelse med ett mycket mer våldsamt Luleå. På Vasaplan bildas en prydlig taxikö efter nattklubbarnas stängning. Ni reflekterar inte över det här, men en dito i Luleå hade resulterat i så många utslagna tänder att Securitas hade behövt anställa Arlandas samlade säkerhetspersonal för att ta hand om slöddret. Taxikön är en av flera orsaker till att jag snart är tillbaka.
KANSKE VILL DU UNIVERSITETSLÄRARE ha en text om ondskans axelmakter: Spy Bar, White Room och Laroy. Du politiskt insatte gymnasieelev vill väl att jag skriver om Lars Winnerbäck, men det är lika troligt som att Umeå låter folk vara ute på lokal till klockan tre. Okej, nu tappade jag väl dig 43-årig ideellt arbetande kulturarrangör. Förlåt. Jag gick för långt. Ärligt talat, kom tillbaka.
Men man kan lika gärna se skit i sitt eget hus. Den konkurrerande tidningen här i Umeå, vår allra mest malliga granne, har sparkat en av Sveriges bästa speljournalister till förmån för vad? I Stockholm är det heller inget problem för SvD att köpa in frilanstexter av Stefan Thungren trots att han känner exakt alla bra musiker i stan och dessutom har klubbar där dessa musiker ramlar omkring. Folk med samma subkulturella intressen kommer alltid att lära känna varandra. Det är inget man ska straffas för. Slentrianhyllandet av lokala akter för att de är lokala akter består oavsett om skribenten känner många i svängen eller inte.
Ja just det. Jag glömde bort att det står hiphop som rubrik. Alltså är det ingen som kommit så här långt. Hiphop är trots allt världens bästa musikgenre under sommaren. Men du universitetslektor avskyr den för att vissa rappare har misogyna åsikter samtidigt som du stryker med fingrarna längs ditt älskade Strindbergbibliotek.
JONAS AHNQVIST
Publicerad 2008/06/19 0:31 under Musikkrönikor.

ALLT SEDAN HÖSTEN 2002, i samband med släppet av den briljanta ”Dreaming of you”, har The Coral fått dras med epitetet ”typiskt singelband”.
VI LEVER I föränderliga tider.
Krönika av Olov Antonsson.

FÖR ETT PAR ÅR sedan dök fenomenet guilty pleasures upp i musikvärlden. Det var ett annat namn för att folk i hemlighet gillade musik de inte borde gilla. Förbjudna njutningar, helt enkelt.

TECKNEN RADAR upp sig. Studenter tolkar efter traktorer och skvätter skumpa på tvättat folk. Blå vägen känns påfallande grön. Smygstarterna i Täfteå och i Karlskrona var bara början; snart är vi inne i den tid då man inte kan spotta utan att träffa en festival. Och, för bövelen, det tyska fotbollslandslaget presterar på topp.
Slutsats: Våren har slutligen och slutgiltigt övergått i sommar? Jag förstår tanken, men nej. Den viktigaste faktorn är ännu inte på plats: sommarens soundtrack.
Annons
ANDREAS SÖDERSTRÖM är tveklöst en av landets varsammaste gitarrister.

”SÄG MIG ATT du kommer bli lite mer som Annie Hall” sjunger den omskolade rapparen Oskar Linnros i låten ”Annie Hall” från sprillans färska debutskivan ”Vilja bli”.
Annons

Vill man vara fin får man lida pin sägs det.
Frågan är hur mycket pin man vill lida för skönhetens skull?

ÄVEN BLUESÄLSKARE kan drabbas av krämpor, redaktören är inget undantag.

HAN ÄR INTE den tonsäkraste av sångare, men uttrycket är alldeles själfullt och rent.

DET VAR DET HÅRDASTE vi hade hört. Och naturligtvis det mäktigaste.
Annons

DET VAR NÄSTAN otäckt påtagligt. Direkt jag såg omslaget kände jag magin. Det var en väldigt speciell känsla, för den var både förbjuden och ljuvlig.

MARY GAUTHIER ÄR en överlevare, med kappsäcken full av smärtsamma minnen från en trasig uppväxt.
Annons

NU NÄR ALLA har en dator (nästan) är det lätt för alla som så önskar att musicera så att andra kan höra.

JAG LYSSNAR PÅ Kulturradion: ”Snittet” på P1 och hör att Mikael Wiehe sedan länge bestämt sig för att ägna året åt att sjunga bort borgarna från makten.

Häromdagen träffade jag två personer som missat att Made pågår, men som ändå lite på rutin frågade hur festivalen är.
Recensioner: • Total närvaro • Monoton och svävande dansmusik • Lydias mässande blev enahanda • Långt från Costellos tyngd • Utplånar alla normer
Annons

DET VAR NÅGON gång i nivå med årets P3 Guld-gala som det började gå upp för mig hur långt det kommit i bli mellan gångerna vi sammanstrålar; jag och ”Den unga kanalen”.

Ta ut ditt drömlag och du har chansen att vinna en resa för två till EM-kvalmatchen Holland-Sverige
|
Sök! Nu 55933 annonser |
|
|
> Annonsera |
Annons: