Guld är värdefullt, hög personaltäthet i vård och skola likaså.
TT
Detta är en opinionstext publicerad i Folkbladet. Skribenten svarar för åsikter i artikeln. Vill du vara med i debatten? Skicka dina åsikter till debatt@folkbladet.nu eller använd vårt enkla formulär.

Mer vård, mindre guld

Debatt.
Det satsas för mycket resurser för framställning av guld, resurser som kan användas i välfärdssektorn i stället, skriver företrädare för Feministiskt Initiativ.
Linda Westerlind
Publicerad 25 juni 2014 kl. 23:00

Både i Sverige och i många andra länder finns åtskilliga ton guldtackor lagrade i diverse bankvalv och källare, till vilka en omfattande bevakning är kopplad. Till ingen nytta ligger dessa guldtackor lagrade som ytterst kostsamma hyllvärmare i decennier och sekler. Såsom väl känt, speciellt bland fattiga, bör varje kostnads rimlighet ifrågasättas och en rimlighetsbedömning behöver göras.

Självklart går det att göra vettiga saker av guld: Till exempel kan guld användas som ett skonsamt, återvinningsvänligt och slitstarkt tandfyllningsmaterial. Med tanke på att en sådan användning kräver förhållandevis små guldmängder, vilka lätt kan återvinnas samtidigt som ofantliga mängder renat guld står lagrade i kostsamma bankvalv framgår det tydligt att det inte finns någon nämnvärd anledning att betrakta behovet som större än tillgången, vilket medför att det inte heller finns någon som helst rimlig anledning att prioritera gruvdrift för guldets skull.

På sistone har undersökningar genomförts inför en presumtiv gruvdrift i ett område nära Vindelgransele. Eftersom guld är ett grundämne som inte är överdrivet vanligt i jordskorpan kräver framtagandet av förhållandevis små mängder guld att stora mängder malm mals, vilket i sin tur är energikrävande och medför en betydlig miljöpåverkan.

De arbetstimmar som krävs för att extrahera guld ur jordskorpan skulle göra betydligt större nytta om de skulle användas till någonting som behövs, exempelvis bygga bort bostadsbristen, höja personaltätheten i (för) skolor, dagis och inom vården etc.

Vi inom Feministiskt initiativ vet att det som är manligt kodat brukar värderas högre än det som är kvinnligt kodat: Den prestige som framkallas av guldets självuppfyllande värdeökning vilseleder beräkningarna så till den grad att ett tryggt hem och en fungerande vård för varje människa inte alltid anses besitta ett större värde.

När siffrorna i sig värderas högre än en reflektion över den ideologi som ligger bakom deras sammanställning, försummas det mänskliga ansvar som varje politiskt beslut borde ligga på.

Det är dags för en feministisk politik som erkänner det värdefulla i och väljer att prioritera de kvinnligt kodade områden, som rutinmässigt försummas, såsom barnomsorg, vård och trygga hem framför prestigefyllda miljöförstöringar som inte skapar någon påtaglig nytta för mänskligheten.

Kajsa Markström (FI)

Saašha Metsärantala (FI)

Annons
Annons
Annons
Folkbladet
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 59 00
  • Redaktionen
  • 090-17 59 40
  • Besöksadress
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
  • Postadress
  • Box 3164
  • 903 04 Umeå
Ansvarig utgivare: Anna Benker | © Copyright Folkbladet | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten