Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på folkbladet.nu genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, Folkbladet PLUS.

Klicka här för mer information.

Logga in

Böcker

Dan Browns litterära inferno

Publicerad 25 maj 2013

Böcker. Dan Brown har onekligen hittat en form som funkar, skriver Erik Hammar angående nya boken ”Inferno”

BOK

Dan Brown

Inferno

Översättning: Lena Karlin och Peter Samuelsson.

Albert Bonniers förlag.

Att Dan ”Da Vinci-koden” Brown väljer renässansens största litterära stjärna Dante Alighieris verk ”Den gudomliga komedin” som grund för sitt nya spänningsbygge är helt följdriktigt. Dantes nedstigande i helvetets nio kretsar (och vidare till skärseld och paradis) är inte bara en lyxbuffé av kristen symbolik som gjord för Browns hjälte Robert Langdon, professor i religionssymbolik. 1300-talsklassikern äger också en monumental kraft stor nog att hålla uppe vilken stilistisk marodör som helst.

Brown har onekligen hittat en form som funkar. ”Da Vinci-koden” är såld i över 80 miljoner exemplar. Övriga romaner är skrivna enligt samma mall: Samma tempo, berättarmotor och stilistiska grepp. Resultatet blir som när du byter bakgrundsbild på datorns skrivbord. Filmapparna är kvar, bara layouten är ny.

”Inferno” inleds med en sovande Langdon, precis som ”Da Vinci-koden”. Vi bjuds på en lång jakt i vindlande gångar, precis som i ”Den förlorade symbolen”. Den spänstiga kvinnan med fast figur och sylvasst intellekt, som i ”Änglar och demoner” heter Vittoria, är i ”Inferno” en biokemist vid namn Sienna Brooks.

Allt detta hör till.

Det hör också, i ärlighetens namn, till att Dan Brown är en snillrik jävel. Inte alla kan hävda att de mutat in ett eget litterärt revir. Att som Brown gör likna Langdons jakt på en biokemisk terrorist med fågelmask, som hotar att utplåna en stor del av mänskligheten, med Dantes litterära vandring är visserligen en skymf. Men de snabba faktauppgifterna om katolsk symbolik, Dante och hans älskade Florens är som små sockerkulor som triggar hjärnan att ropa efter mer mer.

Dessutom är romanens grundtema – befolkningsökningens problem – ett ämne så gott som något.

Men språket… aj aj. Efter prologen tar det bara två meningar innan man hör det gnyende ljudet av den första brädan som ger vika.

Ur Langdons drömscen:

”Robert Langdon tittade intensivt på henne där hon stod på andra sidan floden, vars skvalpande vatten var blodrött.”

Syftet är att skildra en dröm inifrån huvudpersonen själv. Trots det skriver Brown ”Robert Langdon”, som om vår hjälte betraktade sig själv, när det i själva verket är kvinnan som har hans fulla uppmärksamhet.

Och så formuleringen ”vars skvalpande vatten var blodrött.”

Sådär i förbifarten. Det skvalpade lite blodrött vatten, inget viktigt.

Och konspirationsteorierna då? Jo tack, de lever, men andas ytligt. Skurken har kopplingar till Council on foreign relations – en tankesmedja som förekommer i uppskruvade diskussioner på nätet. Men det är inte på Illuminati- eller Frimurar-nivå.

I övrigt går allt igen.

Erik Hammar

Kommentera

600 tecken kvar

En omtumlande och poetisk roman

En omtumlande och poetisk roman

Böcker. Peter Handberg avslutar i sin nya roman ”Den vita fläcken” ett löst sammansatt familjedrama på tre verk där varje familjemedlem… 0

Intensiva möten med Murakami

Intensiva möten med Murakami

Böcker.  
Det är ingen slump att den första berättelsen i Haruki Murakamis novellsamling ”Män utan kvinnor” utspelar sig i en bil… 0

Ett osentimentalt bokslut

Ett osentimentalt bokslut

Böcker. Sista essäsamlingen av Nora Ephron, manusförfattare och regissör bakom flera enormt populära och närmast kultförklarade komedier… 0

En radikal guide till livet

En radikal guide till livet

Böcker. När podcasten började erkännas som ett allmängiltigt medie runt 2010 var det få som förstod vad det var och hur man skulle ta till sig den:… 0

Maskulinitetens allra sista fäste

Jonas Danielsson: Maskulinitetens allra sista fäste

Krönika. Är ”Mad Max: Fury Road” droppen för manskampen? Det har blivit modernt för kränkta män att i ett slags sista försvarets suck utpeka sig själva som alltför lätta måltavlor, tycker Jonas Danielsson. 0

Oemotståndligt rolig

Oemotståndligt rolig

Recension. ”Kung Fury” är en galen nostalgitrip till 1980-­talet fylld med action, humor och äventyr, tycker Folkbladets recensent.  0

Lambertz  - en dåre eller maktmissbrukare?

Torbjörn Rolandsson: Lambertz - en dåre eller maktmissbrukare?

Krönika. I flera recensioner och inslag om justitierådet Lambertz bok om fallet Tomas Quick porträtteras Lambertz som en beklagansvärd dåre. Men är det rätt väg att gå i behandlandet av Lambertz? 0

Kung Fury vänder upp och ner på filmindustrin

Elin Axelsson: Kung Fury vänder upp och ner på filmindustrin

Krönika. ”Kung Fury” har blivit filmen alla vill vara en del av. Frågan är bara varför? 0

Veckans evenemang

På gång. Sugen på att hitta på något kul kul? Här hittar du veckans kultur- och nöjesarrangemang.  0