Det har varit ett år av etableringsarbete för Rättighetscentrum i Västerbotten.
- Det byggdes verkligen från scratch. Jag började med att köpa in en stol och ett skrivbord, säger Kristina Sehlin MacNeil projektledare.

Det var i april förra året som man slog upp portarna till verksamheten.

Förutom föreläsningar och utbildningar har man tagit in tolv enskilda fall under året, mycket för en nystartad verksamhet.

- Rådgivningen är viktig. Men ju mer förebyggande arbete vi kan utföra desto mindre ärenden kommer vi att få in, säger Sehlin MacNeil.

Ett förebyggande arbete som består av bland annat utbildningar på arbetsplatser och seminarier.

Umeå kommun kommer högt upp i rapporter när det gäller diskrimineringsarbete och det är något som har gjort etableringen lite svårare.

- ”Titta här vi är redan bra. Vi behöver inte mer utbildning.” Umeå är bra på många sätt men diskriminering förekommer ändå, säger Sehlin MacNeil.

Man har bland annat genomfört en utbildning för personalen på Skatteverket i Västerbotten och även hört av sig till flera större instanser men det har varit ganska svårt att komma in.

- Men det är givetvis upp till oss att lyckas sälja in idén om att man ska jobba mot diskriminering och för mångfald, säger Sehlin MacNeil.

Det är många som har sagt att man redan har utbildat sig.

- Men det kan alltid bli bättre. Om inte så för att behålla öppenheten som finns här, säger Sehlin MacNeil.

Knyt näven i fickan

Det syns en tydlig trend bland de som har kontakta Rättighetscentrum.

Majoriteten har behövt hjälpt och närmat sig någon instans. Där har man fått ett klumpigt bemötande.

- Jag upplever att i vårt samhälle ska man knyta näven i fickan och hoppas på ett bättre bemötande nästa gång. Men här har man inte godtagit bemötandet man fått och sedan fått en ännu negativare reaktion tillbaka. Sen upplever man att samhället sluter sig, säger Sehlin MacNeil.

Frivilliggrupp

Ofta kan det bara handla om att man behöver få svaret förklarat och nu håller man på att bygga upp en grupp av personer, som tidigare jobbat på instanser, som ska kunna förklara arbetet på en myndighet.

- Jag tror inte nödvändigtvis att det handlar om personer utan ett samhällssystem som är fyrkantigt. Man blir bakbunden, man vill hjälpa till men kan inte, säger Sehlin MacNeil.

I första hand försöker man lösa konflikterna genom att få till en medling.

- Samtal kan vara en katalysator. ”Ingen såg mig i ögonen och sa vad som hänt”. Det är otroligt viktigt med mänskliga möten, säger Sehlin MacNeil.

Hon tycker att det är frustrerande när man tvingas lägga ner ett fall på grund av att man inte kan gå vidare längre.

- Men det är fantastiskt belönade när man ser att man faktiskt gör skillnad, säger Sehlin MacNeil.

Olle Östlund
olle.ostlund@folkbladet.nu