453 skolkare i Västerbotten blev av med sitt studiestöd det gångna läsåret.
Under läsåret 2011/2012 fick 5,2 procent av Sveriges cirka 362 000 gymnasieelever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Motsvarande siffra för de föregående åren var 3,6 respektive 4,3 procent.
- Vi ser en tydlig ökning av antalet indragna studiebidrag det gånga läsåret. Det beror dels på en generell ökning av det inrapporterade skolket, men även på att CSN skärpt rutinerna för när skolk ska rapporteras in, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN, i ett pressmeddelande.
Knappt två tredjedelar av alla personer som får sitt studiebidrag indraget får även ett återkrav av CSN. Av dem hamnar i sin tur drygt 20 procent hos Kronofogden eftersom de inte klarar av betalningen.
I Västerbotten fick 10 369 elever studiebidrag, av dem blev 453 av med sitt bidrag på grund av skolk. Anmärkningsvärt är att sex av åtta elever i Dorotea förlorade sitt studiebidrag.
Läsåret 2010/11 blev 324 elever av med sitt studiestöd, läsåret 2009/10 var siffran 314.
Länet placerar sig på en 15:e plats i riket med sina 4,4 procent. Snittet ligger på 5,2 procent.
Så här ser listan ut för hela Västerbotten:
* Första siffran avser antal skolkare som stängts av. Siffran inom parantes anger antal studenter med studiehjälp.
Bjurholm 0 (0)
Dorotea 6 (8)
Lycksele 27 (727)
Malå 0 (0)
Nordmaling 0 (9)
Norsjö 0 (73)
Robertsfors 0 (63)
Skellefteå 140 (3212)
Sorsele 0 (37)
Storuman 6 (141)
Umeå 224 (4916)
Vilhelmina 29 (284)
Vindeln 0 (10)
Vännäs 21 (896)
Åsele 0 (0)
Information
Uppgifterna omfattar elever i fristående och kommunala gymnasieskolor.
Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med 0 och att summeringar
har justerats.



















Per 18 juli, 2012 kl 12:19
Jag tror att siffrorna skulle vara högre om skolorna var med noga med att rapportera. John Bauer och Thorenskolan är inte precis stället där studiebegåvade samlas, snarare tvärtom. De skolorna skulle vara bra att se siffrorna för.
Anmäl kommentar
ersbodabo 18 juli, 2012 kl 17:23
Ganska obehaglig artikel. Själv skolkade jag under gymnasietiden på åttiotalet därför att jag var mobbad. När jag sedan fick byta klass och slapp mobbingen upphörde också mitt skolkande. Jag tycker att folkbladet ska belysa problemen med skolk på ett tydligare sätt än så här.
Anmäl kommentar
nils 18 juli, 2012 kl 20:30
Förstår inte vad artikeln syftar till. Är det ett problem att elever som inte är närvarande på lektionerna inte får studiebedrag ? Men studiebidraget är ju till för dom som faktiskt genomför sina studier, så då är det ju bara en självklar följd. Det man istället borde fundera över, är varför man börjar en frivillig utbildning, men ändå inte deltar fullt ut i den. Det måste väl vara bortkastad tid och ett slöseri med samhällets utbildningsresurser.
Anmäl kommentar
Mammamu 20 juli, 2012 kl 22:14
Ungdomarna ser ingen anledning i att utbilda sig numera eftersom framtidsutsikterna är urkassa ändå. Det är dessutom deras föräldrar som måste engagera sig mer och inte bara "släppa lös" sina barn. Sedan så tycker jag att många föräldrar har tappat tron på sina ungdomar och curlar för mycket. Det värsta är att många vuxna är jättedåliga, rent ut fiaskon till förebilder....
Anmäl kommentar