Färre avlidna personer donerade sina organ under första halvåret 2012.
- En enda donator kan rädda livet på upp till åtta andra människor, säger Charlotte Möller, vid Socialstyrelsen.

Under första halvåret 2012 har 59 avlidna personer donerat sina organ i Sverige. Det är 19 procent färre än samma tidsperiod i fjol då 79 personer donerade sina organ. En utveckling som är oroande enligt Socialstyrelsen.

- En skillnad på 14 organdonatorer har stor betydelse eftersom att vi vet att en enda donator kan rädda livet på upp till åtta andra människor. Problemet är att de som vill och kan donera inte alltid upptäcks, säger Charlotte Möller, utredare för donationsfrågor vid Socialstyrelsen.

För att en person ska kunna bli donator efter sin död måste sjukvårdspersonalen bland annat ta reda på om personen vill donera och är medicinskt lämplig, prata med de anhöriga och kontakta landstingets transplantationskoordinator.

Ellinor Hahlin är donationsansvarig sjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus, Nus. Hon berättar att man haft en organdonator i år, före hon gick på semester.

- Du ska dö med en total hjärninfarkt på en intensivvårdsavdelning. Dina organ ska vara intakta och din hjärna helt utslagen. Det är ganska få som dör på det sättet, framhåller Ellinor Hahlin.

Fler behöver organ

Under 2011 genomfördes det högsta antalet organtransplantationer någonsin i Sverige, totalt 744 transplantationer.

Totalt hittade landstingen 219 möjliga donatorer under hela 2011, varav enbart 143 faktiskt donerade ett eller flera organ. Enligt Charlotte Möller vid Socialstyrelsen har en andel dessa personer tackat nej själva medan övriga hade anhöriga som inte ville att organen skulle doneras. Samtliga personer uppfyllde medicinska krav för en donation.

Hon berättar att donationskorten är väldigt populära i Sverige, under fjolåret delades det ut över 800 000 stycken. Men det är tydligt att fler behöver ta ställning och inte lämna över ansvaret på sina anhöriga om den tidiga döden blir ett faktum.

Aktivt ta ställning

- Vi uppmanar folk att aktivt ta ställning och göra sin vilja hörd, säger Charlotte Möller som får medhåll från Ellinor Hallin vid Nus.

- Viktigast är att man får svenska folket att ta ställning. Om jag dör på det sättet, vad vill jag ska hända med min kropp då. Det är den senaste viljeyttringen som gäller, bara man har berättat för någon, säger Ellinor Hallin.

I debatten om att det är svårt att få tag på organdonatorer tycker hon, som tidigare Iva-sköterska, att det är viktigt att betona att Svensk skallskadevård blir allt bättre. Plus att alla bilar blir säkrare och fler innehåller krockkuddar.

Ett 30-tal länsbor

- Vi har världens bästa skallskadevård och har vi det kommer vi att ha färre donatorer. Vi är jättestolta över att vi kan rädda så många, säger hon.

Samtidigt som antalet avlidna donatorer minskat i år fortsätter också behovet av organ att växa. Den första april 2012 stod 775 patienter i kö och väntade på en transplantation. I början av 2000-talet låg motsvarande siffra på 600.

Ett 30-tal länsbor är i behov av en transplantation. Två personer är i behov av ett nytt hjärta, tre av en ny lunga och cirka 30 av en ny njure. Bara två västerbottningar är i behov av en ny lever – utifrån att dessa finns uppsatta på väntlistan hos Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, dit större delen av länsbor i behov av transplantation remitteras.

Så blir du donator

Årligen genomförs cirka 600 organtransplantationer och 800 vävnadstransplantationer i Sverige.
- 1 oktober 2011 väntade 753 människor på nya organ.
- Utöver donationskort och att berätta för anhöriga, kan man anmäla sig till donationsregistret. Den varianten är oftast bäst, blir aldrig borttappad och det spelar ingen roll om ”rätt” anhörig är på plats.
- På Socialstyrelsens hemsida finns Donationsregistret där du själv kan meddela vilka delar av din kropp som är aktuella. Exempelvis kan du neka donation till medicinsk forskning.
- Av cirka 100 000 som avlider årligen är det bara 200–250 som blir aktuella för donation.
- Organ som transplanteras är njurar, lever, hjärta, lungor, bukspottskörtel och i vissa fall tunntarm.
- Det finns ingen åldersgräns för donation. Organens och vävnadernas kondition avgör om donation är möjlig eller ej och det avgörs vid medicinsk prövning.

Källa: Donationsrådet