På lördagen var det ett år sedan journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson tillfångatogs i Etiopien.
Inga Schibbye från Umeå besökte nyligen sin systerson i fängelset.
- Martin och Johan tar en dag i taget, och det gör vi också, säger hon.
De svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye, 31 år, och Johan Persson, 30 år, greps i den konfliktfyllda Ogaden-provinsen.
De tog sig in från Somalia med hjälp av gerillarörelsen ONLF, Ogaden National Liberation Front, som kämpar för självständighet för provinsen.
- Det är ett vanligt sätt att ta sig in i sådana områden. Titta på hur journalisterna gör i Syrien, konstaterar Inga Schibbye.
Syftet med reportageresan var bland annat att granska det svenska Lundinbolaget Africa Oils verksamhet i Ogaden.
Svenskarna dömdes 27 december 2011 till elva års fängelse för att ha främjat terrorister och olagligen ha tagit sig in i landet.
Efter att ha engagerat sig i systersonens öde i ett år åkte Inga Schibbye själv till Etiopien under midsommarveckan.
Sonen Robert, kusin till Martin, följde också med på resan.
- Vi lever med det här hela familjen, och det finns ständigt i våra tankar. Men det ger en helt annat bild att vara på plats och få träffa grabbarna, säger Inga Schibbye.
Ett vanligt möte
Martin Schibbye och Johan Persson sitter i det överfulla Kalitifängelset, ett par mil söder om huvudstaden Addis Abeba.
Första mötet på länge med systersonen var ganska odramatiskt.
- Det var som vanligt. Martin och Johan kom in i rummet och var väldigt glada. De har behållit styrkan och sina krafter.
Enligt Inga Schibbye mår de båda journalisterna bra efter omständigheterna.
- Ja, och det är jätteskönt att veta, särskilt för de närmast anhöriga.
- Martin och Johan sade att de deppade ibland, men de har fördelen att vara två. De stöttar varandra oerhört.
Journalisterna säger också att de behandlas väl både av medfångar och fängelsepersonal.
Men förhållandena är tuffa. På ett utrymme inte större än en tennisplan trängs mellan 200 och 250 fångar.
- I över ett halvår låg grabbarna skavfötters, men nu har de fått varsin säng, berättar Inga Schibbye som konstaterar att svenskarna trots allt är privilegierade jämfört med de andra fångarna.
Bland annat fylls den magra fängelskosten på två gånger varje dag från en lokal italiensk restaurang.
Renkött, västerbottensost och hjortronsylt som Inga Schibbye tagit med sig blev ett välkommet avbrott i den dieten.
Även medhavda örter till en liten kryddträdgård, som svenskarna har anlagt för att försöka bryta tristessen, var välkomna.
Och böcker stod förstås högt på önskelistan.
- Nu är grabbarna inne på fängelselitteratur, som Solzjenitsyn och andra som har skrivit om sina erfarenheter av att sitta i fängelse.
Det faktum att Martin Schibbye och Johan Persson är dömda till elva års fängelse var ingenting som det talades om.
- De måste leva en dag i taget, och det gör vi också. Men självklart hoppas vi på benådning. Men vi vet inte när, säger Inga Schibbye.























Ahmed 4 juli, 2012 kl 12:58
Glöm nu inte att detta handlar om dömda terrorister.
Eller hur skulle svenska myndigheter om utländska terrorister tog sig in illegalt i landet med hjälp av en privatarme, vars medlemmar är kända för sina våldsdåd, skottlossning utbröt varvid flera i gruppen dödades. Skulle kanske svenska myndigheter bara släppa de huvudansvariga?
Knappast! De skulle åtminstone få skaka galler i våra egna fängelser några år. Nu hände samma sak i Etiopien och dessa kända våldsbejakande extremkommunister hyllas som hjältar här hemma? Vilken värld vi lever i...
Anmäl kommentar