Rätten till heltid har länge varit en Socialdemokratisk profilfråga. Det Socialdemokratiska kvinnorförbundet initierade frågan i den politiska debatten och partiet har sedan länge anammat och drivit den. Under Håkan Juholts tid som partiledare deklarerades till och med att den första propositionen som en Socialdemokratisk regering skulle lägga vid ett maktskifte var just om lagstadgad rätt till heltid.

På Svenska Dagbladets Brännpunkt skrev S-partisekreteraren Carin Jämtin och ordföranden för Socialdemokraternas arbetsgivarnätverk Lars Dahlberg nyligen -16 juni- att ”Senast 2014 ska alla S-styrda kommuner ha infört rätt till heltid för nyanställda. Dessutom ska visstidsanställningarna begränsas till max två år.”

Moderaterna svarade på utspelet två dagar senare genom arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och partisekreteraren Kent Persson. De sågade S-förslaget om lagstadgad rätt till heltid i offentlig sektor eftersom de menar att ”detta skulle allvarligt utmana den svenska modellen”.

Moderaterna vill istället att rätt till heltid ska drivas igenom i kollektivavtalen av M-kontrollerade landsting och kommuner. Men om det var Moderaternas linje varför har de då inte drivit igenom rätt till heltid i de kommuner och landsting som de har makten i?

Utspelet är inget annat än en skenmanöver från Moderaternas sida för att komma undan debatten om lagstadgad rätt till heltid

S-tidningen Aktuellt i Politiken -AIP- har i granskat hur M-styrda kommuner agerat när det gäller rätt till heltid. Resultatet är sannerligen talande.

Såväl Hillevi Engström som Kent Persson har tidigare aktivt röstat emot rätt till heltid i de fullmäktigeförsamlingar de varit ledamöter i. Även Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson som var socialborgarråd i Stockholm 2006-2010, Handelsminister Ewa Björling som tidigare var kommunpolitiker på Ekerö, Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som var finanslandstingsråd i Stockholm 2008-2010 samt sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt har likt sina partikamrater röstat emot alla initiativ till rätt till heltid. Historien talar emot Moderaterna, det inger ingen trovärdighet när de nu propagerar för att rätten till heltid ska drivas igenom avtalsvägen i M-styrda kommuner och landsting.

Socialdemokraterna har däremot gjort en riktig analys. I kommuner och landsting jobbar över en miljon människor.

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, ligger rekryteringesbehovet på cirka 420 000 personer för åren 2010-2019.SCB gör bedömningen att det kommer att saknas 170 000 personer inom vården och omsorgen år 2030 och bedömningen är att även utbildningssektorn kommer att möta arbetskraftsbrist.

Kommun- och landstingssektorn är i allra högsta grad en framtidsbransch. Men det krävs kraftfulla insatser för attmänniskor ska välja att arbveta inom den offentliga sektorn. Kommuner och landsting måste bli bättre arbetsgivare för att kunna motverka den förutspådda arbetskraftsbristen i välfärdssektorn. Ett sätt att bli bättre arbetsgivare är naturligtvis att förbättra arbetsvillkoren.

Men Socialdemokraterna får inte ensidigt fokusera på offentlitg sektor. Rätten till heltid är viktig för så många fler till exempel alla de som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen.

Arbetstiden avgör så mycket i livet. Det handlar naturligtvis mest uppenbart om lönen och vilka ekonomisk möjligheter den ger. Men vi vet även att sämre arbetsmiljö och stress ofta drabbar dem som har sämre anställningsvillkor.

Rätten till heltid ar en viktig politisk fråga, avtalsvägen har inte fungerat. Nu är det dags för lagstiftning.