Burgrundet utanför Norrbyskär har förvandlats till ökenlandskap.
Här häckar cirka 500 storskarvar. De bygger bon i träden.
- När träden förstörts är risken stor att fåglarna flyttar närmare land, säger Torbjörn Hammarström, Hörnefors.
Han är född och uppvuxen i Hörnefors. Dessutom har Torbjörn Hammarström i åtskilliga år haft båt.
– Tro mig, så här långt inne har storskarven aldrig tidigare häckat. De flyger över en rad sommarställen här, berättar Torbjörn Hammarström.
Stank
– Känner du stanken av rutten fisk och fågelbajs? frågar han där vi guppar i hans träbåt utanför ön.
Fågeln bygger bo i träden. På sikt förstörs de och dör undan successivt.
Han berättar att stor-skarven bara har en naturligt fiende, havsörnen.
– Det är inte långt in till sommarstugorna. Skulle inte tro att man kan skjuta bort fåglarna, eftersom de flyger väldigt snabbt.
– Jag skulle hellre kalla dem för lågt flygande demoner.
Han uppskattar mängden fåglar till cirka 500 vid Burgrundet, utifrån erfarenhet som tidigare polis i decennier med känsla för mängdberäkning.
– Det handlar om miljö- och naturförstöring. Storskarvarna är en myggsvärm som luktar illa! När växer det upp ny alskog igen på ön efter fåglarnas framfart? frågar han sig retoriskt.
Torbjörn Hammarström berättar att storskarvarna trivs bäst på öde öar. Han kan dem på sina fem fingrar i närområdet, och vet att där det finns sommarstugeägare är det också betydligt färre storskarvar.
– Jag är orolig för att fåglarna, i takt med att träden dör, kommer att leta sig allt närmare bebyggda områden, summerar han.
Känner till
Länsstyrelsens jakthandläggare Erik Lindberg har fått flera samtal om mycket skarv i det aktuella området kring Norrbyskär.
– Tidigare har vi i länet inte haft några problem i samband med storskarvens häckning. Ornitologerna har inte heller gjort några sådana inrapporteringar, säger Erik Lindberg.
I södra Sverige har ”äggpickning” beviljats. Det betyder att man sticker ett lövtunnt hål på ägget som aldrig kläcks.
Först måste en juridisk person, en klagande part, göra anmälan till länsstyrelsen. Där ska platsens geografiskt läge anges, vilken konsekvens som uppstått till följd av häckningen, med mera.
Många uppgifter
Därefter gör länsstyrelsen en samlad bedömning av problembilden. Beslut om skyddsjakt, som troligen är det enda aktuella för storskarven, kan tas inom ett par dagar.
– Då gäller tillståndet specifikt för det aktuella området. I fjol hade vi skyddsjakt på storskarv i hela länet, men intresset var dåligt. Bara 15-20 inrapporterades som fällda, fortsätter Erik Lindberg.
I en riksdagsdebatt har frågan väckts om att återinföra allmän jakt på storskarven.
– Det vore kanske ett framsteg, reflekterar Erik Lindberg.
Se fler bilder från Burgrundet i dagens tidning.




















berra 26 juni, 2012 kl 12:40
erfarenhet som polis av mängdräkning. lol
Anmäl kommentar
Pettsson 26 juni, 2012 kl 13:19
Han har inte bara varit polis utan också haft båt i åtskilliga år. Det säger ju en hel del.
Anmäl kommentar
Rocket88 26 juni, 2012 kl 15:44
Snyggt och informativt foto, hur som haver! Applåd.
Anmäl kommentar
Kognito 26 juni, 2012 kl 15:54
Jag räknar det till 79st skarvar på bilden. 500st är alltså en grov överskattning.
Anmäl kommentar
skrollan 27 juni, 2012 kl 22:05
Kan va svårt att få linsen lika stor som omfånget på bilden . Fin bild .
Anmäl kommentar
Civill olydnad 26 juli, 2012 kl 23:03
Hej. Fick en förfrågan från en ornitolog/jägare om jag kunde sprida detta.
Vår svenska rödräv "vulpes vulpes" utför en ekologisk och biologisk sanering i markhäckande kolonier med den inplanterade kinesiska mellanskarven "sinensis".
Även vår grävling"meles meles" utför detsamma i markhäckande mellanskarvskolonier, men ej lika effektivt.
(Räven är längre i sin kroppsbyggnad, den når även upp i gamla höga risbon på marken och även bon i lägre buskar och träd).
I trädhäckande mellanskarvskolonier utför vår skogsmård"martes martes" en ekologisk och biologisk sanering.
Mården lockas med fö
Anmäl kommentar
Fortsättning 26 juli, 2012 kl 23:12
Mården lockas med fördel in i ex. en katt eller grävlingsfälla, samt äldre typ av minkfälla (ej slagfälla) med honung som lockbete.
Denna typ av fångstfällor måste vittjas/kontrolleras minst en gång per dygn.
Utplantering av räv/grävling/mård i mellanskarvskolonier bör göras snarast efter eventuell övrig häckande fågel lämnat ön.
OBS. Vår skogsmård får EJ förväxlas med den inplanterade asiatiska mårdhunden"nycterutes procyonoides", som ej har hemortsrätt
i Sverige och övriga Europa.
OBS! Dessa förfaringssätt är olagliga enligt Sveriges lagar. "Civil olydnad".
Havsörnen"haliaeetus albicilla"
Anmäl kommentar
Fortsättning 26 juli, 2012 kl 23:16
Havsörnen"haliaeetus albicilla" har på få öar lyckats störa ut pågående häckning av mellanskarvkolonier.
Det ända som händer är att skarvkollonin då flyttar till en ny ö närmare land. //Åke T´.
Anmäl kommentar