Varför ansluta sig till dyrare och krångligare organisation då det finns en jaktvårdskrets som uppfyller intentionerna i älgförvaltningsplanen som regeringen vill införa, skriver Sune Markusson.

Onsdag 30 maj 2012 åkte en jaktkamrat och jag till Lycksele och MB för att få information om den nya älgförvaltningen genom införande av älgskötselområden inom länet. Lycksele Jaktvårdskrets var initiativtagare till denna träff. Uppskattningsvis ett 80-tal övervägande grånade jägare utom ett undantag som var en ung mamma och jägare med en cirka sju månaders baby.
Den nya älgförvaltningen antogs av regeringen första december 2010 och vara sjösatt 31 januari 2013.
Sammanfattningsvis en ny form av organiserad samverkan över stora områden skapa en älgstam av hög kvalité i balans med betesresurserna viket inrättas av länsstyrelsen.
Jag hade läst om den nya älgförvaltningen och försökt förstå vad nyttan var i det egna jakt laget. Var det på nytt habitat­direktivet från EU som spökade igen eller finns annat intresse som agerade funderade jag
i min läsning om förvaltningen av vår älgstam? Rovdjurspolitiken har havererat så tanken anfäktade mig i studierna. Storebror kontroll kanske lurade om hörnet var en annan konspiratorisk undran?
Lycksele jaktvårdskrets har en väl fungerande organisation med eget kansli. Genom zonträffarna, älgobservationer och inrapportering av fällda djur besitter kretsen all den nödvändiga kunskapen om förekomsten av älg inom länet.
Min personliga undran blev efter genomläsning av förslaget till ny organisation:
– Varför ska vi slå sönder en fungerande organisation?
Min undran var jag ingalunda ensam om då en mötesdeltagare utbrast efter redovisningen.
– Vilken tokfan har kommit med det här förslaget?

Vi var nog flera som undrade; varför ansluta sig till dyrare och krångligare organisation då det finns en jaktvårdskrets, som
i decennier (1985) med zoner och träffar med råge uppfyller intentionerna i älgförvaltningsplanen som regeringen vill införa?
Vad som däremot framkom var att de stora markägarna Svea skog, SCA och Holmen var de som ville bryta sig ur och bilda egna ÄSO vilket jag finner olyckligt sett om inrättandet av älgförvaltning/skötselområden inom länet. Med en fräckhet som saknar motstycke hade utbrytaren/utbrytarna som ville bilda eget ÄSO ändå ställt frågan till kretsens kansli om det kunde administrera de enskilda ÄSO. Här saknas både taktfullhet som etikett vid ett sådant agerande då intentionen bygger på samverkan.
Dock skall poängteras att anslutningen är frivillig till ÄSO.
Talesättet att det är vid tre tillfällen som konflikter uppstår. Vid bodelning, skilsmässa och älgjakt är min ironiska tanke innan vi lämnar mötet.
För egen del hoppas jag att jaktlaget vid fortsatt älgjakt bedriver den med den vård av klövvitet som genom åren jaktlaget försökt efterleva för en hållbar älgstam inom VVO.
Med jägarhälsningar
Sune Markusson