UMEÅ Ofta ökar kostnaderna i kommunala badhusprojekt.
Slarv och slöseri är inte heller ovanligt.

En titt ut i landet visar att många kommunala badhusbyggen slutar med magplask. Enligt den liberala tankesmedjan Timbro är slarv och slöseri vanligt när kommunerna bygger nytt.
I en färsk rapport har tankesmedjan jämfört nio kommunala badhusbyggen och pekar på flera brister. Tendenserna är att byggkostnaderna drar i väg rejält, att kostnaderna för driften blir oväntat höga och att det sker en överetablering av äventyrsbad.
Simhallar åldras fyra gånger så snabbt som vanliga hus och har en livslängd på i snitt 50 år. Under den närmaste tioårsperioden måste en stor del av svenska kommuners simhallar ersättas eller rustas upp för mångmiljardbelopp.
Kort livslängd
Och alla kommuner har inte tillräckligt bra ekonomi för att lösa finansieringen. I Kumla har djupdyket på 186 miljoner kronor i den kommunala budgeten slutat med planerade nedskärningar i skola och omsorg.
I Ekerö har en folkomröstning nyligen genomförts, om planer på att sälja det kommunala bostadsbolaget till förmån för ett nytt badhus. Resultatet var ett tydligt nej, men ett lågt valdeltagande har satt politikerna i ett svårt dilemma. Frågan är hur de ska hantera en vägledande omröstning med lågt deltagande, enligt uppgifter från
Dagens Nyheter.
Värst i Sundsvall
I Skellefteå landade slutnotan för Eddahallen på åtta miljoner kronor mer år 2007, trots att bygget tidigare uppräknats från
60 till 85 miljoner kronor.
Men värst i klassen är kanske Himlabadet
i Sundsvall. En miljonrullning till 437 miljoner kronor jämfört med de 207 miljoner som badet skulle få kosta, i ett första politikerbeslut.
Blev ett stålbad
Enligt uppgifter från Dagbladet i Sundsvall har samtliga politiker erkänt att bygget snarare blev ett ”stålbad” och tar på sig skulden.
Under årens lopp har också några politiker fått lämna sina poster efter badhusskandaler, i exempelvis Norrköping och Malmö.