Är alla civilisationer lika mycket värda? Den frågan har fått stort utrymme i den franska presidentvalskampanjen  sedan Nicolas Sarkozy meddelat att han kandiderar för omval. Claude Guéant som står Sarkozy nära, påstod nämligen i ett tal att ”toutes les civilisations ne se valent pas”. Alla civilisationer är inte lika mycket värda. Guéant är Sarkozys högra arm, bokstavligt talat. Som inrikesminister predikar han lag och ordning, begränsad invandring och missar inte ett tillfälle att kritisera islam.
Frågan om civilisationerna, där den franska republikens värden om frihet, jämlikhet och broderskap skulle vara de främsta, ställs i ett läge där höger-
populistiska Front nationals ledare, Marine Le Pen, har relativt höga opinionssiffror, inte minst bland arbetare. Hon är trea inför första omgången i april, efter socialisternas François Hollande och Sarkozy, vars omval hänger på om hennes väljare går över till honom i den andra omgången i maj. Bland många arbetare som röstade på Sarkozy 2007 är emellertid missnöjet så starkt att de föredrar Hollande, som leder stort.
Marine Le Pen lockar arbetarväljare som känner sig svikna av UMP och PS, de två partierna som växlat vid makten. Hon fördömer etablissemanget ”UMPS” och är inte lika kontroversiell som företrädaren,
fadern Jean-Marie Le Pen.

När höger-vänsterkonflikten suddas ut – Sarkozy och Hollande har fullt sjå med att få skillnaderna att framstå som större än de i själva verket är
– då ökar risken för att andra konfliktdimensioner tar över. Invandring och islam har länge varit heta frågor trots att folk på gatan tycker att typiska
höger-vänsterfrågor som jobb, ekonomi och välfärd är viktigare.
Sarkozy vill framstå som restriktiv och lovar en folkomröstning om det juridiska förfarandet kring utvisningar. Ändå har fransk invandring ökat sedan 2007 vilket ger Le Pen vatten på kvarnen. Hon kritiserar också islam, senast gällde det slakterierna i Paris som följer muslimsk sed, halal, efter ett avslöjande i tv-programmet Envoyé special.

Efter Guéants uttalande tog debatten fart bland de lärde. Det är en komplex fråga, går civilisationer ens att jämföra?
Antropologen Françoise Héritier är inte den enda som anklagat honom för rasistiskt uppsåt (Le Monde, 11 februari). Hon hänvisar till strukturalismens grundare, Claude Lévi-Strauss som efter andra världskriget gjorde upp med nazismens synsätt. Lévi-Strauss försvarade kulturers olikheter och ömsesidiga respekt. Det utesluter inte att värdera våra västliga fri- och rättigheter högt, under förutsättning att det inte blir en förevändning för förtryck och maktmissbruk.

Paradoxalt nog framstår högerpopulister som försvarare av upplysningstiden och universella värden som likhet inför lagen, kvinnors rättigheter och sekularism där vänstern ägnar sig åt postkolonial identitetspolitik, rädd att framstå som imperialister och rasister.
Ibland räcker det emellertid att skrapa på ytan för att avslöja illusionen; Le Pen vill till exempel begränsa kvinnors rätt till abort. Men mellan folks upplevda och verkliga problem har högerpopulister vunnit framgångar i hela Europa.
Borgerligheten kopierar den, som i Frankrike, eller rycker på axlarna och låter den frodas. Vänstern gör det enkelt för sig och stämplar alla som rasister, när många antagligen bara önskar att invandringen hanteras pragmatiskt som andra politikområden. Som sjukvården, som också handlar om liv och död.
Med det sagt; vad är en civilisation värd som inte har en human flyktingpolitik?

Mattias Mattsson
Umeåbo som studerar i Brest, Finistère.