Umeå
Följ Linnéa Hurtigs fotoblogg
Med Mats Söderholm
2011
Artikelserien "Västerbotten 2030" består av sex delar där ett antal experter inom olika områden ger sina visioner av framtiden. Bland annat förutspås Volvo Lastvagnars död. Läs artikelserien här.Nordisk modell står stark
En styrkedemonstration från den nordiska arbetarrörelsen tog i går plats på DN-debatt.
I samband med att organisationen för de nordiska socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen – SAMAK – i går inledde sitt årsmöte i Stockholm skrev Stefan Löfven, nyvald ordförande, (S) och Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, tillsammans med sina nordiska motsvarigheter om den nordiska modellens förtjänster och hur framtidens utmaningar ska lösas.
Den nordiska modellen med en skattefinansierad välfärd, generella trygghetssystem och socialförsäkringar som bygger på inkomstbortfallsprincipen har varit mycket framgångsrik. Norden har haft små klasskillnader, låg fattigdomskvot och mindre inkomstklyftor än övriga Europa.
I den nordiska modellen har den höga graden av facklig anslutning stor betydelse, i de nordiska länderna är samverkan och avtal vanligare än lag på arbetsmarknaden. Det har skapat stabilitet, arbetsfred och nödvändig strukturomvandling.
Jämlika samhällen som vilar på generella välfärdssatsningar har visat sig vara en stabil grund för ekonomisk tillväxt genom de möjligheter till utbildning och utveckling som skapas för alla. Under 1970- och 1980-talen gav denna politik Sverige den högsta sysselsättningen i världen och därför också starka statsfinanser. Tillväxten låg på samma nivå som övriga jämförbara länder.
Enligt Joachim Vogel, välfärdsforskare, visar statistiken att hög sysselsättningsnivå, både bland kvinnor och män, en jämn spridning av arbetsinkomsterna, begränsade tendenser till utestängning och utslagning på arbetsmarknaden och en låg arbetslöshet bäst är tillgodosedda i de nordiska starka välfärdsstaterna. Omvänt gäller att samtliga länder med en svag arbetsmarknad är svaga välfärdsstater. Vogel påvisar att den effektiva marknaden öppnar vägen för generösa bidragssystem, offentliga tjänster och en offentligt garanterad trygghet.
På DN-debatt pekar företrädarna för den nordiska arbetarrörelsen även på de nya utmaningar som den nordiska modellen nu möter. Den ökade globaliseringen, den snabba industrialiserade utvecklingen i till exempel Kina och Indien och delar av Sydamerika och Östeuropa. Klimathot, demografiska förändringar med en åldrande befolkning, finanskriser och en ökande arbetslöshet. De konstaterar att detta kräver nya lösningar och idéer. Men det handlar inte om pressade löner, det är bara en återvändsgränd. Det skapar inte den välståndsökning som krävs för att kombinera en stark tillväxt med ambitionen om ett jämlikt välfärdssamhälle i världsklass, menar arbetarrörelsens nordiska företrädare.
Norden ska konkurrera med kunskap och kompetens. Det behövs investeringar i forskning, ett vässat utbildningssystem och att många fler får möjligheter till ett livslångt lärande. Det handlar om att bygga vidare på samverkan mellan politik, näringsliv och akademi, deklarerar de unisont.
För att på bästa sätt kunna bygga vidare på den Nordiska modellen initierar SAMAK nu ett forskningsuppdrag. För första gången någonsin, skriver de socialdemokratiska och fackliga ledarna, ska samtliga nordiska länder gemensamt låta den fria och oberoende forskningen grundligt analysera, stresstesta och genomföra konsekvensanalyser. Resultatet ska redovisas vid SAMAK:s kongress 2014.
Det är naturligtvis bra att den nordiska arbetarrörelsen gör en styrkedemonstration på DN-debatt och försvarar och förklarar framtidens välfärdsmodell. Och det är utmärkt att man gör en gemensam forskningsinsats.
Men det är ändå med en bitter eftersmak som jag tar till mig budskapet efter gårdagens besked om svenskt deltagande
i europakten. Den nordiska modellen var och är motsatsen till europaktens liberala åtstramningspolitik.
En majoritet av svenska folket röstade nej till euron 2003, svenska folket trodde inte på EMU och euron. Utvecklingen sedan dess har visat att svenska folket hade rätt. Vi kan nu se konsekvenserna i Europa av att låsa fast enskilda länder i en felaktig penningpolitik. Det har lett till kris och recession.
Sverige står självständigt utanför euron. Det är bra. Det finns egentligen ingen anledning för oss att ingå i en pakt som ytterligare kommer att förstärka krisen och som faktiskt med sitt regelverk förhindrar länder att likt Sverige och de nordiska länderna bedriva en politik för sysselsättning och välfärd.
Nu är Sverige med i europakten, men vi behöver inte följa deras regler. Tack och lov för det –
åtminstone.
Publicerad 2012/02/01 0:25 under Ledare.
Läs Daniel Nordströms blogg
Läs Jonas Fahlmans blogg om Skellefteå AIK och hockey
”Monne” är Tärnabys nya Anja
12 kommentarer till Nordisk modell står stark
bill: Du kan kolla in rapportsändningen den 30/1 på svt.play. De förklarade väldigt tydligt om 100 miljarder lånet till IMF. Reinfelt verkar nöjd med Sveriges 0,1% i utlånings ränta.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 21:48
Lena S: Du kan väl gräva fram sanningen om lånevillkor, räntor mm för dom 100 miljarder som det diskuteras om här. Det kan resultera i åtminstone en röst mindre på Alliansen i nästa val, om det visar sig att våra skattepengar indirekt används för att fylla grekernas svarta hål, utan att vi får rejäl ränta för det. Dessutom har du väl betalt för att pyssla med sånt.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 18:24
Någon ”nordisk modell” framvavlad av socialdemokratin lever som dröm. ” skattefinansierad välfärd, generella trygghetssystem och socialförsäkringar som bygger på” är byggt på ett samhälle som inte existerar numer. Drt är bara att läsa dagens tidningar så begriper var och en det.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 18:13
En skattefinansierad välfärd är inte de lösningar som fungerar på 2000-talet. De lösningar om S så gärna torgför är ett gammalt tänkande som inte är gångbart längre.
En ökande befolkning som har ett stort uppdämpt vårdbehov och dessutom ett skatteuttag som kan matcha det gör att det finns tillräckligt med pengar helt enkelt.
Den socialistiska våta drömmen är naturligtvis att alla ska vara solidariska men några mer. d.v.s även om man tar ut aldrig så stor skatt så kommer det knappast att räcka.
.
Socialdemokratin mörkar detta och tror att man kan vinna politiska poäng, i själva verket är man genomskådad.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 18:10
@ Paul: Har svarat dig redan men du kanske missat, dessa pengar är från vår valutareserv. Om detta inte stämmer ser jag gladeligen fram emot en källa på att jag har fel, för då blir det bara värre och värre. Oavsett vart pengarna kommer ifrån är det svårt att ta moderaterna på allvar, dom som säger sig tro på märknadsmäsighet och den fria marknaden, lånar ut pengar till IMF för 0,1% ränta och IMF lånar i sin tur ut dom för 3-4%. Vilka hycklare borgarna är, hoppas ni som röstade på dessa och S känner er stolt nu!
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 17:51
Nedan skrivet av Paul.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 14:57
Reinfeldt sade att Sverige skulle låna ut pengar på marknadsmässiga villkor. Detta kan vi nu alla se var en stor lögn. Erhålla 01% i ränta kan ju ej betraktas som marknadsmässigt. Var tas då dessa 100-miljarder ifrån. Som jag ser det måste dessa pengar upplånas till marknadsmässig ränta. Slutsats detta stöd till det svarta EU-hålet blir dyrt för oss skattebetalare. Vi kommer att få ränteförluster på miljardbelopp.
Sedan det omtalade inflytandet,varje logiskt tänkande människa inser att Sveriges inflytande i Bryssel är i realiteten obefintligt.
Som jag ser det har Reinfeldt valt att få stå i Bryssel och skåla i schampange. Detta ter sig viktrigare än att satsa 100-miljarder på infrastruktur i Svergige. Något som direkt skulle gynna oss.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 14:55
Ke. Var är det för skillnad om S går med på europakten jämfört med alliansen ? I synnerhet då s samarbetar med alliansen för en utveckling som går stick i stäv med vad s säger sig vilja värna om – alla människors lika värde och den solidariska rättvisan ? Förklara för oss som inte längre kan skilja på s och alliansen vad som gör s så mycket bättre än alliansen i denna europakt ? Tom lena Sandlin tycker att s för en konstig och motstridig politik.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 13:34
Ja Teknokratin och överförmynderiet blir all värre. NU säger Borg och EUs toppolitiker att Grekland inte sköter utförsäljningen och privatiseringen av samhällets verksamheter i tillräckligt snabb takt!
Detta är en skrämmande överstatlighet. Grekland må ha levt över sina tillgångar men att andra länder ändå ska kunna ställa krav på att man ska sälja ut folkets egendomar är ett oerhört ingrepp i den nationella friheten. I praktiken så är det nu Tyskland och Frankrike som bestämmer och länder som Sverige sitter så gärna med tindrande med ögonen och pekar finger mot länder i skamvrån.
Att dessa mäktiga länder nu har höger styre är då än värre. Så vi får hoppas att nu först Frankrike får en socialistisk regering och så sker även i Tyskland nästa år. Opinionen är ju nu också mot dessa regeringar i respektive land som väl är.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 13:07
Att hela EU håller på att utvecklas till en teknokrati är väldigt oroväckande. Och att det nu är enbart åtstramningar som gäller för att klara finanskriser är också en tillbaka gång. Vi som minns 70 och 80 talen minns att det även då stod mella att spara i kristider som borgarna stod för medan Palme sa att man ska satsasig ur kriser. Och att bara strama åt ger ju en negativ spiral medan en klok stimulering inom landet, på infrastruktur mm. ger fart åt ekonomier.
Alliansen s sätt att stimulera med att sänka skatte ( vilket många bankekonomer ochså förordar)är däremot befängd. Det ökar köpkraften för somliga grupper, mest för de högavlönade . De högavlönade handlar inte mer då de redan tidigare köpte det de ville och andra som fått mer lite pengar och handla mer men det ger mycket marginell effekt som stimulans då man mest handlar import från Asien. Det ger måhända lite mer för affärerna men inga jobb i andra led som det gör om man bygger järnvägar, vägar,vård,utbildning har ”+Jobb”.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 11:57
håller fullständigt med dig, vad vet vi vad som står i dessa papper.Reinfeldt var ju inte ens med på EU-nämdens möte, han var sjuk och vad jag förstår fick inte deltagarna säga vad som stod i papperen som inte ens var översatta. ja,ja.vi får väl se.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 10:49
En nordisk modell skulle fortsätta vara verkningsfull om vi hade stått utanför denna Europakt. Håller därför med Lena på denna punkt. Däremot undrar jag varför inte Sverige efter en övergångstid tvingas följa dessa orimliga nyliberala regler ? Finns det ingen finstilt undantagsbestämmelse som vi väljare inte får ta del bakom de stängda dörrarna ? Bara korkade och naiva människor kan lita på Reinfeldts försäkran.
[Anmäl]
1 februari, 2012 kl 10:05