SKELLEFTEÅ TISDAG DEN 31 JANUARI 2012

En gammal mardröm som plötsligt såg ut som en liten svärmorsdröm.

En ny dröminsats av Skellefteå AIK:s nye supernolla som gav Färjestadsspelarna massor av näthinnematerial till en mardröm.

Det var comebackkvällen i Skellefteå Kraft Arena som tog gulddrömmen tillbaka till Guldstaden.

Efter en svag bortaturné för AIK, och hemsk torsk i Göteborg senast, plus ett Färjestad på andra sidan som vunnit de sex senaste inbördesmötena, antar jag att jag inte var ensam om att tippa en tvåa.

Skellefteå AIK funderade däremot inte på gamla synder – utan gick ut och körde för att skaffa sig ett nytt avstamp och återerövra den tillfälligtvis förlorade serieledningen.

AIK slog an tonen med klassisk fart, och när Färjestad inte hängde med i svängarna tvingades man dra på sig utvisningar.

Något som AIK utnyttjade obönhörligt – med två snabba och snygga mål av förstauppställningen i powerplay – vilket satte laget i förarsätet i 2-0-ledning.

Annars var det i högra grad AIK:s boxplay som vann matchen åt laget. I andra perioden, och inledningen av tredje perioden, spelade AIK i numerärt underläge i princip non-stop – och höll tätt.

Något som i mångt och mycket naturligtvis ska tillskrivas Joacim Eriksson och hans fenomenala målvaktsspel.

Jublet visste inga gränser i bygget när det på slutsignalen förkunnades att Jocke förlängt sitt kontrakt med AIK i ytterligare två säsonger. Även om NHL-hotet alltid finns så tror jag att Jocke – för att inte tala om AIK – skulle må gott av att det samarbetet verkligen också fortsätter i två säsonger. Ett eller två år till här hemma skulle göra Jocke fullt flygfärdig före han, av allt att döma, fortsätter karriären där borta.

Efter två (förlust)matcher som grindvakt fick Jocke chansen i målet igen – samtidigt som fyra utespelare återvände i spel.

Vips blev AIK ett vinnande lag igen.

Grejen är inte alls bara den att Jocke (93,93) ligger betydligt bättre till i räddningsprocent än Andreas Hadelöv (89,92) den här säsongen.

I min blogg i helgen räknade jag fram skillnaderna i den viktigaste målvaktsstatistiken – alltså vunna matcher.

Kalla fakta här och nu:

* Av Erikssons 23 matcher har AIK vunnit 65,22 procent.

* Av Hadelövs 20 matcher har AIK vunnit 50 procent.

Kikar vi på form och färskvara, hur det sett ut efter juluppehållet, blir siffrorna ännu tydligare i Erikssons favör:

* Av Erikssons sex matcher har AIK vunnit fem (83,33 procent).

* Av Hadelövs sex matcher har AIK vunnit två (33,33 procent).

Jo, jag tycker fortfarande att Andreas Hadelöv är en mycket kompetent målvakt, som gör en bra av allt att döma sista säsong i klubben i vilken han varit så betydelsefull i snart sju år. Jo, jag förstår värdet av att hålla båda målvakterna mer eller mindre varma inför säsongsfinishen.

Men för mig är det en fullkomlig självklarhet att om AIK vill vinna mer frekvent, så ska Jocke matcha målet mer frekvent än hälften av matcherna.

Mer Eriksson, mindre Hadelöv – där har ni således mitt enkla råd till AIK:s tränarteam.

Sen ska man inte heller – varken för positioneringen eller det mentala spelet inför slutspelet – underskatta värdet av att AIK avslutade mörka och kalla januari med att skrämma FBK-spöket på flykten i en match med känslor, fysik och trashtalk av den klass att det doftade nygammal final mellan lagen.