UMEÅ. TISDAG 31 JANUARI 2012.
Amerikanska ligan stänger igen. Det öppnar för en revival för damallsvenskan.
Men som vanligt handlar allt om Marta.

Ni kommer ihåg hur det var. När Marta förgyllde Umeå IK och damallsvenskan under fem års tid handlade i princip all mediabevakning om den brasilianska superstjärnan. När hon lämnade UIK och Sverige bakom sig handlade allt om hur saknad hon skulle bli och vilka effekter hennes frånfälle skulle få, både sportsligt och publikt.
När Marta nu är helt och hållet ute på marknaden – efter det icke särskilt oväntade beslutet att lägga ner den tynande amerikanska ligan – är det givetvis mot henne allas blickar riktas.
Marta Vieira da Silva är damfotbollens enda globala stjärna, och den enda i sitt skrå som växt sig större än sporten själv.
Men hennes förhandlingsläge är inte det allra bästa, i alla fall i Sverige.
De flesta damallsvenska klubbar har stängt sina butiker och toppklubbarna har varken råd eller lust att låta Farah spela ut dem mot varandra vilket i slutändan sänker den “vinnande klubben” ekonomiskt. Göteborg uppges ha givit Marta ett bud men det är Tyresö som borde ligga bäst till.
Marta känner ett gäng spelare där, klubben har ett visst ekonomiskt utrymme då Josefine Öqvist tagit mammaledigt och det gäller ”bara” att Hans Löfgren skakar fram pengar.
För Umeå IK:s del innebär den amerikanska proffsligans nedläggning ett bra läge. Klubben har tänkt värva in en spelare till och nu frigörs ett knippe lirare (dock inte såå många, ligan hade trots allt bara fem (!) lag och att värva amerikanska landslagsspelare ett OS-år är meningslöst) som UIK kan kika på.
Det lär inte bli Marta, men förhoppningsvis kan UIK hitta en offensiv diamant att spetsa sitt unga garde med. Lisa de Vanna gick till Linköping, så varför inte Manon Melis till Umeå IK?