UMEÅ Det finns fler assistansföretag i Sverige än någon har kunnat ana.
Alla är inte seriösa.
– Det har varit svårare att starta en korvkiosk än ett assistansföretag, säger Kristina Söderborg, utredare vid Socialstyrelsen.

Svårare – fram till nu, ska sägas. Från årsskiftet 2010/2011 krävs tillstånd för att driva assistansföretag. Socialstyrelsen granskar ansökningar och utfärdar tillstånd. Socialstyrelsens handläggare hade häromveckan fått in sammanlagt 1 300 ansökningar.
Tagna på sängen
De blev tagna på sängen.
– Vi har fått in rysligt många fler ansökningar än vad någon kunde gissa, säger Kristina Söderborg.
Försäkringskassan, som betalar ut ersättning till assistansföretagen, gissade att det skulle komma in 700–800 ansökningar. Nättidningen Assistanskoll trodde på 600.
– Ingen hade överblick över branschen. Det har varit svårare att starta en korvkiosk än ett assistansföretag. Det var bara att kicka i gång verksamheten, säger Kristina Söderborg.
Förvånande, kan man tycka?
– Det har inte funnits någon överblick. Läget är detsamma inom hemtjänsten. Det finns ingen som har en aning om hur många företag som erbjuder hemtjänst.
I takt med att ansökningar droppar in har Kristina Söderborg och hennes kollegor kunnat konstatera att kvaliteten varierar rejält, både bland befintliga assistansföretag och nya aktörer som vill ge sig in i branschen.
Socialstyrelsen har hittills fattat omkring 500 beslut, varav hälften gäller befintliga företag. 84 ansökningar har underkänts.
Flera befintliga företag får inte fortsätta?
– Så är det.
Varför nekar ni tillstånd?
– Åtta av tio avslag beror på bristande kompetens. Vi kan konstatera att den som söker inte har tillräckliga kunskaper om lagstiftningen eller hur man förhåller sig till området personlig assistans. Man tror att det är någon sorts hemtjänst, vilket det inte är.
Somliga ansökningar ratas i en första formaliagranskning.
– Det händer att personer inte ens efter påstötningar från oss lyckas bevisa att de är firmatecknare. Vi har hittills avvisat ett tiotal ansökningar på brister i formalian, säger Kristina Söderborg.
Andra blir underkända i en vandelsprövning. Till exempel om de har stora skulder eller har dömts för våldsbrott.
– Det är ingen promenad att ta sig igenom vår granskning. Tillståndsförfarandet handlar om att höja lägstanivån på assistensverksamheten. Det måste finnas en viss grundkvalitet på en insats som trots allt finansieras av staten.
Det kommer att dröja innan Socialstyrelsen har plöjt igenom samtliga 1 300 ansökningar, men Kristina Söderborg menar att Socialstyrelsen redan nu har fått en unik inblick i assistensverksamheten.
– Vi bidrar till att höja kvaliteten inom branschen, säger hon.
Hur seriös är branschen just nu?
– Det är svårt att ge en enhetlig bild. Det är oerhört stor skillnad mellan högt och lågt. Det finns assistansutförare som är otroligt duktiga och seriösa, som satsar stort på sina brukare. Men vi har också sett ansökningar som är riktigt bedrövliga.
Hur märks det?
– Ska man köra bil måste man åtminstone veta var ratten sitter. Somliga som lämnar in ansökningar saknar helt uppenbart grundförutsättningar för att kunna ägna sig åt assistansverksamhet. Sådana ärenden är inte särskilt svåra att handlägga. Det är så pass tydliga brister att det inte är fråga om gränsfall.
Det blir avslag?
– Ja.

KRISTER STENLUND
OLOV ANTONSSON

 

Läs även: Krafttag tas mot fusket

Yrket behöver högre status

Måste få upp lönenivån

Att själv kunna påverka är viktigast mot Jessica

Mycket pengar och dålig lagstiftning

Grundaren vägrar svara på frågor

”VH är den värsta arbetsgivaren jag haft”