Uttalande av Pressens Opinionsnämnd
Pressens Opinionsnämnd (PON) har i ett beslut den 4 oktober 2011 klandrat Västerbottens Folkblad för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
Publiceringen
Den 19 november 2010 publicerade Västerbottens Folkblad i papperstidningen och på hemsidan en artikel som hade rubriken Stämde privatläkare. I papperstidningen fanns även underrubriken Fick allvarliga biverkningar efter behandling – men ingen hjälp mot åderbråck. I artikeln intervjuades en kvinna som anlitat en privatläkare för att bli av med sina åderbråck.
Kvinnan berättade att hon tagit kontakt med kliniken M i Umeå eftersom kliniken uppgivit sig vara ledande inom åderbråckskirurgi i Norrland. En ingående beskrivning gavs av kvinnans behandling vid kliniken och de problem och biverkningar som denna, enligt kvinnan lett till.
Det angavs vidare att kvinnan begärt ersättning av kliniken för felbehandlingen, men att parterna förlikt i samband med en förhandling i tingsrätten.
I papperstidningen publicerades samma dag läkarens svar på kvinnans kritik i enlighet med vad som framförts vid förhandlingen: Läkaren förnekar samband. Läkaren förnekade att han gjort något fel. I tingsrätten framförde läkarens ombud att han inte ansåg att det fanns något samband mellan behandlingen och kvinnans biverkningar. Vissa omständigheter till stöd för detta ställningstagande angavs.
Tidningen hade kontaktat ombudet men han ville inte svara på några frågor. Han lät också meddela att den berörde läkaren inte skulle göra några uttalanden.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av M:s ägare genom ombud. Följande anfördes:
Dagen före publiceringen hölls en muntlig förberedelse vid Umeå tingsrätt under vilken tidningens reporter närvarade. Trots det hade omständigheterna som ombudet anfört för M:s räkning endast återgivits kortfattat. Kvinnans beskrivning av händelseförloppet hade däremot refererats i detalj. Vidare fanns en rad skrivningar i artikeln varigenom behandlingen hos M pekades ut som orsaken till besvären. Detta förhållande hade dock inte fastslagits i dom och utgjorde heller inte ostridiga omständigheter. I stället hade den ena partens berättelse fått ligga till grund för artikeln.
Tidningen borde inte ha namngivit kliniken. Efter artikeln hade en rad patienter avbokat sina behandlingar hos kliniken. Publiceringen hade lett till skada för kliniken och i förlängningen även för klinikens ägare.
Tidningens yttrande
Västerbottens Folkblad svarade genom sin ansvarige utgivare.
Det var få läkare som utförde åderbråcksoperationer i Umeå och eftersom patienten i fråga valde att framträda med namn och bild valde tidningen att skriva ut klinikens namn. Den ansvarige utgivaren kunde inte se något uppseendeväckande i det publicistiska beslutet. M fick alla möjligheter att svara på kritiken men hade inte tagit chansen. Tidningen återgav då vad advokaten anfört vid den muntliga förberedelsen i tingsrätten. Efter förlikningen ville advokaten inte svara på några frågor och han meddelade också att läkaren, som inte namngavs i artikeln, inte skulle göra några uttalanden.
PO:s beslut
Den anmälda artikeln handlar om en kvinna som behandlats för åderbråck av en läkare på kliniken M. Under behandlingen sade hon sig ha fått vissa biverkningar för vilka hon redogör i publiceringen. Kvinnan stämde M och yrkade att få ersättning för kostnader som uppkommit i samband med behandlingen. Parterna förlikades under den muntliga förberedelsen i målet.
Frågor om rör läkemedelsbiverkningar äger stort allmänintresse.
Jag konstaterar att den behandlande läkaren inte namngavs i publiceringen. Kritiken riktar sig inte heller mot denne personligen. Mot den bakgrunden prövas klagomålen i förhållande till den juridiska personen, M, och endast med avseende på om företaget har rätt till en uppföljande publicering (rättelse eller genmäle).
M:s ombud har anfört att tidningen borde klandras eftersom den inte i tillräcklig omfattning har redovisat företagets inställning till saken.
Ombudet har inte explicit uttryckt en önskan om genmäle. I anmälan påpekas dock att företagets inställning var känd för tidningen och att tidningen borde ha redogjort för den. Enligt min mening var M:s samtidiga bemötande i papperstidningen pressetiskt godtagbart. Av utredningen i ärendet har emellertid framkommit att bemötandet inte publicerades i nättidningen. Med hänsyn till kritiken som riktades mot M borde bemötandet även ha publicerats på hemsidan, åtminstone sedan PO-anmälan blev känd för tidningen.
Eftersom så inte har skett är min bedömning att Västerbottens Folkblad inte kan undgå klander.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har i yttrande till nämnden angivit att det berott på brister i interna rutiner att genmälet inte publicerats också på hemsidan, men hävdat att grund för pressetisk klander inte föreligger
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning. Tidningen ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
Beslutet i dess helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s och Pressens Opinionsnämnds hemsida www.po.se.