I går anordnade Aftonbladet en chatt om ”S-krisen” med ledarskribenten Anders Lindberg och före detta justitsieministern Thomas Bodström. ”Efter hårda interna strider lägger S fram sin skuggbudget denna vecka. Juholt och Waidelich har fått ge vika på flera punkter. Hur allvarlig är S-krisen och vilket stöd har egentligen
Juholt?” frågar Aftonbladet.
Men vad är det Aftonbladet egentligen antyder? S-kris … och varför skulle Juholt helt plötsligt inte ha stöd, kan man fråga sig. Detta tilltag känns sannerligen inte seriöst. Upplysningsvis bör det nämnas att Aftonbladets ledarsida förespråkade tre kandidater till ordförandeposten inom Socialdemokratin, ingen av dem var dock Håkan Juholt.
Inom Socialdemokratin har ledarskapet traditionellt varit väldigt auktoritärt. Det vittnas till exempel om hur Olof Palme styrde partiet, de socialdemokratiska regeringarna och riksdagsgrupperna med järnhand.
Ingvar Carlsson är kanske den partiledare och statsminister som tydligast bryter det auktoritära mönstret inom Socialdemokratin. Ingvar Carlsson var en sann lagledare som gav sina ministrar ansvar och utrymme. Under Carlssons ledarskap växte många nya förmågor fram som senare har kommit att ta ett stort ansvar inom Socialdemokratin.
När Socialdemokratin övertog regeringsmakten 1994 efter Bildt-regeringen var svenska finanser körda i botten och förtroendet för vårt land minimalt.
Den saneringspolitik som leddes av Göran Persson först som finansminister och sen som partiordförande och statsminister var hård och det var inte alltid riksdagsgruppen hade möjlighet att vara delaktiga inför tuffa beslut. Det hände att riksdagsgruppen ställdes inför fullbordat faktum. Det var för många av oss i den riksdagsgruppen en stor frustration att vi tvingades till beslut som vi inte varit delaktig i att ta fram.
I dag ser läget helt annorlunda ut. Sverige har sunda statsfinanser, Socialdemokratin är i oppositionsställning och med en relativt ny partiordförande.
Juholt kom in i riksdagen 1994, han har således varit en del av den riksdagsgrupp som under sanineringsåren ställdes att hantera redan färdiga förslag till beslut. Han har öppet vittnat om den frustration som det gav upphov till.
I årets budgetprocess har riksdagsgruppen därför varit delaktig. Juholt och Waidelich smällde inte ett färdigt förslag i bordet och krävde att riksdagsgruppen skulle ställa sig bakom det. I stället valde de att presentera utkast öppet för diskussion och som skulle fyllas med innehåll. Och gruppen har diskuterat, debatterat och hårda ord har fällts. Förslaget har förändrats och fyllts med innehåll.
I söndagskväll ställde sig partiets mäktiga verkställande utskott (VU) bakom förslaget. Och jag är ganska övertygad om att nu precis som tidigare kommer en enig riksdagsgrupp stå bakom budgetmotionen.
Det ska vara tuffa debatter och diskussioner inför en budget, åsikter ska brytas mot varandra. Det är så utvecklingen går framåt.
Efter Knutssons ”avslöjande” i Rapport om att S-gruppen reagerat på vissa delar i utkastet till budgeten har politiska journalister och ledarsidor kritiserat Juholt och Waidelich. En Socialdemokratisk ledarsida hade till och med rubriken ”Ljugholt” i lördags. Men vi vet ju ingenting förrän på onsdag då den Socialdemokratiska budgeten presenteras. När den är lagd då vet vi. Då kan vi kritisera eller berömma. Men i nuläget har vi ingenting annat än rykten att relatera till.
Även denna ledarsida har kommenterat Knutssons avslöjanden, men i mer avvaktande ordalag kring formen och mer med råd om vad som bör finnas med i budgeten.
Det är i en brutal medieverklighet som politiker befinner sig. Vill man vara en öppen och lyssnande ledare blottar man sig i allra högsta grad för läckor, rykten och mediala vinklingar där varje del tagen ur sitt sammanhang kan kritiseras.
Håkan Juholt balanserar på en skör tråd med sitt öppna ledarskap. Det har utnyttjas av nån eller några som ”läckt” till media för att påverka politiken och kanske till och med trovärdigheten hos Juholt.
Det är kanske inte så konstigt att vissa politiker utifrån denna verklighet utvecklar en bunkermentalitet… Heder åt Juholt för att han vill ha en öppen och medskapande process. På onsdag kan vi ta diskussionen om innehållet i budgeten.

























UriahHeep 4 oktober, 2011 kl 06:00
Lena har som väntat svårt att kritisera Juholt. Detta va precis det jag anade då hon kramade om Juholt vid hans Umeåbesök. Juholt har en liten revolt inom S och det fattar alla om man inte är förblindad av Juholt.
Lena brukar skriva bra ledare men detta va uselt
Anmäl kommentar
nils 4 oktober, 2011 kl 07:02
Stackars Juholt, att dom är så dumma och avslöjar hans klavertramp ! Men Lena S tröstar i alla fall. Inte är hans virriga ogenomtänkta uppträdande särskilt förvånande. Han har ju berättat att han har hällt motorolja i spolbehållaren på bilen också. Vilka meriter för en som tror att han ska kunna bli statsminister....
Anmäl kommentar
Lars Ahlström 4 oktober, 2011 kl 08:56
Det du ser som positivt, Lena, är inte socialistisk politik. Det är nyliberal politik rakt igenom.
Nyliberalismen kommer inte övernatt. Det tar många decennier av raserad välfärd, inna systemet känns igen till fullo, men det börjar med allehanda förberedelser till OCH privatiseringar av alla de slag.
Och det var Kjell-Olof Feldts kupp i Riksbanken i November 1985 som var startskottet. Palme MÅSTE ha opponerat sig, då hans vän Salvador Allende blev utsatt för samma system 12 år tidigare.
Feldt påstod att Palme var passiv. Det är logiskt sett ren lögn. Och Palme hade sedan länge ett statsbesök inplanerat till Moskva.
2 dagar innan statsbesöket mördades han. 2,5 månader efter "statskuppen" i Riksbanken. (avregleringen av kreditmarknaderna).
12 dagar efter mordet blev Göran Persson skolminister och såg till att kommunalisera skolan samtidigt som man plogade väg för friskolor. Detta i syfte att framtidens folk skall betala för utbildningen. Klassbildande politik. Ickesocialistiskt.
Anmäl kommentar
Lars AHlström 4 oktober, 2011 kl 09:03
...och nu går Waidelich samma väg, med ROT och RUT bevarat, liksom en hel del annan nyliberal politik.
Vad kan utbildningssatsningar göra för nytta för oss arbetare - i ett nyliberalt system? I ett klassystem, där vi redan nu ser klasstillhörigheten så fort någon öppnar mun.
Sociala demokrater som bryter mot partiets stadga Kapitel Ett, "Partiets ändamål" vill vi INTE se i toppen.
Där står nämligen inte att vi skall verka för nyliberalism, utan för "den demokratiska socialismen."
Medlem i Salems arbetarekommun,
Handels avd 20 i Stockholm.
Anmäl kommentar
Per 4 oktober, 2011 kl 12:45
Stackars Juholt med sådana ledarskribenter behövs inga....., fyll i själv. Pratar vi nu om en person som aspirerar på statsministerposten eller är det en sotarlärling som blivit tillrättavisad av mäster själv.
Att jounalister vränger till det är väl knappast en nyhet för politiker och ska Juholt vara med i svängen är det här det minsta han får tåla, löjeväckande skrivet.
Sahlinskan införde väl det lyssnande ledarskapet och hon blev avförd från dagordningen tämligen snabbt, hur länge ska Juholt sitta. Den här budgeten avslöjar var fokus ska ligga i S-poltiken, är det framåtsyftande eller blir det bidragspolitik där bäst före datum passerat för 20 år sedan.
Anmäl kommentar
monica 4 oktober, 2011 kl 16:09
SAP:re är desperata. Juholt den Store har sabbat, inte bara en gång utan flera gånger.
Ta och lysna på intervjun med Juholt och Weidelich, där står de och ljuger så att örona trillar av.
Anmäl kommentar
S-O S 4 oktober, 2011 kl 17:40
Tänk om man för en gångs skull kunde få läsa nåt konstruktivt från någon av alliansens
vänner.
Vilka skriver ni för?
Vad vill ni uppnå?
Tror ni att ni tillför debatten något som hellst konstruktivt tänkande?
Tror ni att om ni skriver som ni gör, så kommer ingen att någonsin rösta på S igen?
Anmäl kommentar
Johan 4 oktober, 2011 kl 21:47
Jag tycket att S-O S borde ta och tänka på sitt eget inlägg (byt bara ut S mot alliansen).
När du gjort det så har du kanske svaren på dina frågor.
Anmäl kommentar
S-O S 4 oktober, 2011 kl 22:09
Johan, hur konstruktivt var detta inlägg?
Anmäl kommentar
Nicholas 5 oktober, 2011 kl 21:01
Att som Sandlin skylla Håkan Juholts ständiga tillkortakommanden i media på att han skulle vara en lyssnande ledare är minst sagt magstarkt. Som kommunikatör är du alltid ansvarig för det budskap som du sänder ut. Om vi blickar tillbaka på alliansregeringens första tid efter valet 2006 så briserade en del bomber i form av ministrar som fick avgå. Det var inte medias fel utan alliansregeringens företrädare som inte var tillräckligt skickliga på att bemöta mediedrevet. Det drabbade också alliansen med fallande väljarstöd som konsekvens. Efter detta har regeringens företrädare tagit lärdom och är numer för det mesta skickliga på att besvara journalisternas frågor Det har också belönat sig med en valseger år 2010. På samma sätt förhåller det sig med Håkan Juholt. Han är helt enkelt inte tillräckligt skicklig i vart fall så här långt i media. Svårare än så är det faktiskt inte.
Anmäl kommentar
Johan 5 oktober, 2011 kl 21:21
S-O S, det jag menade var att "alliansens vänner" tycker ungefär lika dant om dig och dina inlägg som du tycker om deras. Därför får du svaret på dina frågor om du själv svarar på dina egna frågor men där du byter ut "alliansens vänner" mot sossar, vänstern eller vad du nu föredrar...
Anmäl kommentar
lmk 7 oktober, 2011 kl 20:37
Självklart att det är kris inom S när man har partiledare som inte vet bättre.Att försvara någon som tar emot bidrag utan att vara insatt i kravenär inger inget förtroende. Byt snarast ut Juholt och sätt in någon som har lite vett och sans.
Anmäl kommentar
Sture 14 oktober, 2011 kl 02:55
tja....oavsikt färg.... vem kan tycka det är OK att ens begära "bostadsbidrag" om man har 144k i MÅNADEN!! o om man sen fuskar med reseersättning, är slirig i sitt stöd till partivänner, slingrar sej som en orm vid frågor....
Jag vet vad jag tycker... gör processen kort med karln--nej! tar tillbaka detta -- gubbtjyven (han är ingen karl)
Anmäl kommentar