Var är debatten om de ändringar i stabilitetspaktens regler, det vill säga de nya och hårdare regler för ekonomiska styrning som är på gång inom EU? Vid EU-toppmötet i december beslutades som bekant om en krisfond. Men vad som är mindre känt är att toppmötet även beslutade om att förbereda en fördragsändring för att stärka den ekonomiska styrningen.
Toppmötet beslutade att införa en permanent krismekanism för att garantera finansiell stabilitet i euroområdet.
 Europeiska rådet har uppmanat alla inblandade parter att skynda på processen så att dessa regler kan vara på plats senast i juni i år.
Det är uppenbart att medlemsvillkoren i EU och i synnerhet eurosamarbetet håller på att förändras i ett rasande tempo.
Men var är den svenska       debatten om detta?

Det är självklart att dessa förändringar riskerar att få långtgående konsekvenser. Det måste verkligen analyserats och diskuteras innan Fredrik Reinfeldt kan skriva under på något sådant för Sveriges del.
De direkt uppenbara riskerna är att EU via den ekonomiska styrningen kommer att kunna inskränka självständigheten för arbetsmarknadens parter och börja reglera lönebildningen.
Det vore en katastrof om så skedde.

Vi kan redan i dag se hur EU-kommissionen överträder sina fördragsmässiga befogenheter.�
EU-tjänstemän är utsända till Grekland och Irland för att säkerställa att villkoren i räddningspaketen från EU och IMF, The International Monetary Fund, genomförs.
Det rapporteras om hur dessa tjänstemän nu lägger sig i ländernas arbetsmarknad utan hänsyn till den sociala dialogen och kollektivavtalsprocesserna.
Europa facket vittnar även om hur det utfärdats diktat om sänkt levnadsstandard.
Enligt citat ur ett brev från en namngiven EU-tjänsteman från DG Economic and Financial Affairs, syftar kommissionens förslag till sänkta minimilöner och att få bort ”stelbenthetliga” löner, skära ned pensionsrättigheter, att göra arbetsmarknaden mer flexibel och i Irlands fall se till att lönerna reflekterar ”marknadens villkor” .
Europafacket som oftast är mycket EU-vänligt har reagerat starkt.
Dess ordförande John Monks, menar att den här typen av detaljerade påhopp på arbetsmarknaden kränker alla tidigare försäkringar från kommissionen om självständigheten för arbetsmarknadens parter, vikten av en social dialog och det speciella undantaget i EU-fördraget för EU att syssla med de nationella lönerna.
Han kallar det för ett angrepp på det Sociala Europa.

John Monks har författat ett brev till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, EU-presidenten Herman van Rompuy och chefen för den    Europeiska centralbanken Jean-Claude Trichet.
I brevet varnar Europafacket för att attackerna mot de sociala villkoren, förslagen om en ekonomisk styrning och en fördragsändring kan leda till att EU:s medlemsländer reduceras till en sorts kolonialländer.
De varnar även för risken att Europafacket inte kommer att stödja förslagen om ekonomisk styrning om EU fortsätter på den inslagna vägen.
John Monks begär dessutom ett skyndsamt krismöte för att få en förklaring från EU-kommissionen.

Det är oerhört viktigt att EU-medborgarna får vara med och diskutera de förslag till förändringar i fördraget som nu arbetas fram.
Vad blir konsekvenserna av de permanenta krismekanismer som ska införas för att garantera finansiell stabilitet i euroområdet.
Fackföreningsrörelsen har nu ett stort ansvar för att få den svenska debatten i frågan att lyfta.

Den oro som finns är befogad och bekräftas i viss mån via de fördragsmässiga övertramp som redan görs.
Och om dessa förändringar ska vara på plats redan i juni – ja då är det bråttom.