UMEÅSONEN JOSEF TAALBI presenterade, tillsammans med doktorandkollegan i ekonomisk historia i Lund Tony Johansson, en rapport inför Arbetarrörelsens forskarnätverks valanalys. Rapporten skjuter helt högerregeringens argumentation om att en generös a-kassa skulle skapa en högre arbetslöshet i sank.
Högern brukar hänvisa till OECD:s Employment Outlook 2006, som drog slutsatsen att tio procentenheter lägre genomsnittlig arbetslöshetsersättning ger 1,2 procentenheter lägre jämviktsarbetslöshet.
Jämviktsarbetslöshet är den nivå på arbetslöshet som krävs för att inflationstakten inte ska öka.
Genom att granska OECD:s beräkningarna, datamaterialet och studien som låg till grund för slutrapporten kan Tallibi och Johansson konstatera att slutsatserna inte håller. OECD:s rapport kan inte användas för att stödja tesen att en generös a-kassa leder till högre arbetslöshet.

 ORSAKEN ÄR att den teori som OECD utgår från i rapporten  helt bortser från investeringar, den faktor som Keynes menade hade störst. betydelse.
 När Taalbi och Johansson för in faktorn investeringar i OECD:s dataset blir resultatet tvärtemot OECD:s slutsatser att en generös arbetslöshetsersättning bidrar till att sänka jämviktsarbetslösheten.
Investeringar är viktiga för att driva jämviktsarbetslösheten nedåt. Så genom att stimulera fram nya investeringar kan arbetslöshet och inflationstryck sänkas samtidigt.

LEDARSIDAN ARGUMENTERADE i onsdags för att Riksbankens inflationsmål ska kompletteras med ett sysselsättningsmål.  Flera andra centralbanker har dessa två mål, bland annat den amerikanska Federal Reserve. Duon visar genom sin studie även på vikten av att ett sysselsättningsmål införs utifrån att en penningpolitik som syftar till att pressa ned inflationen genom höga räntor stryper investeringsaktiviteten.
Det innebär att nivån på arbetslösheten som krävs för att stabilisera inflationen ökar. En ensidig inflationsbekämpning riskerar således på sikt att öka det inflationstryck som följer av låg arbetslöshet.
 Det är just detta som hänt i Sverige. Inflationsnormen som infördes 1993 skulle ta ned inflationsförväntningarna, vilket gjorde att arbetslösheten stannade kvar på en hög nivå. Slutsatsen är att det inte är långsiktigt möjligt att få en arbetslöshet lägre än 6-8 procent med den penningpolitik som följer av inflationsnormen.

SKA SOCIALDEMOKRATIN kunna återta kommandot inom jobbpolitiken måste penningpolitiken kompletteras med ett sysselsättningsmål.