Telegram

Fler barnböcker vill bryta normer

Publicerad 20 mars 2017

Telegram. Alla ska få vara med, var ett framträdande budskap i barn- och ungdomsutgivningen förra året. Transpersoner, fattiga och flyktingar fick egna berättelser när antalet barnböcker ännu en gång slog rekord.

Fakta

År 2016 gavs det ut 2 414 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Det är en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. Utgivningen sedan år 2000 har mer än fördubblats.

Tidigare år stod småförlagen för mycket av ökningen. 2016 är det framför allt de stora, etablerade förlagen som ökar sin utgivning. De största tio förlagen står för mer än hälften av utgivningen.

Den största kategorin är bilderböcker, som var 785 till antalet. Den domineras av bruksböcker som ska vara vägledande för det lilla barnet om att få ett syskon, sluta med napp och känna igen djur, och så vidare. Textlösa bilderböcker ökade förra året. Det kom också fler översättningar av internationellt framstående bilderboksskapare, med verk av bland andra Beatrice Alemagna, Stian Hole och Jimmy Liao.

45 procent av den totala utgivningen utgörs av översättningar, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med 2015. Men den geografiska spridningen har minskat.

Andra ämnen som fick ett uppsving: Intresset för mytologi ökade förra året, särskilt för den nordiska mytologin. Dagboksromanen blev populär igen, med ett tjugotal nya titlar.

Sedan år 2000 har utgivningen av barn- och ungdomsböcker mer än fördubblats. Förra året steg den igen, med 16 procent jämfört med året innan, visar Svenska barnboksinstitutets (Sbi) årliga Barnboksprovning. Sammanlagt gavs 2 414 titlar ut under 2016.

– Försäljningen av barn- och ungdomsböcker ökar så det finns ett stort intresse av att ge ut böcker, säger Lillemor Torstensson, kommunikatör och verksamhetsansvarig på Sbi.

Det finns flera orsaker: små förlag har etablerats, egenutgivningen stiger och det har blivit billigare att trycka böcker. De senaste åren har bristande läskunskaper också lett till flera läskampanjer, vilket Lillemor Torstensson tycker är positivt.

Men många böcker betyder inte automatiskt mer kvalitet.

– Vi ser mer av samma böcker. Till exempel är så kallade bruksböckerna med vardagsberättelser vanliga och relativt lika.

Alla ska inkluderas

En tydlig trend förra året var dock att fler barn fick berättelser att spegla sig i. 2016 skildrades bland andra transpersoner, barn med autism eller albinism och rullstolsburna. ”Tala är guld” handlar om en flicka med cerebral pares som lär känna en kille med tvångssyndrom.

– Under ett antal år har vi haft förlag som är nischade på att bryta normer. Men nu börjar det komma fler sådana böcker också från de stora förlagen säger Lillemor Torstensson.

Bibliotekarien Sofia Gydemo håller med och pekar på boken ”Dumplin'” av Julie Murphy, där huvudpersonen är överviktig. Hon accepterar sig själv men känner samtidigt att hennes kropp inte duger i andras ögon.

– Flickkroppen i ungdomsböcker är ofta väldigt smal. Så en bok om en överviktig tjej som till och med får visa sin kropp på omslaget är ovanligt, säger Sofia Gydemo.

Flykt och fattiga

År 2016 fick barnen också en mängd böcker om flykt. I bilderböckerna framställdes flykten ofta som en strapatsfylld resa, medan historierna för mellanåldern visar mer av dess trauma.

– Man kan fråga sig om vi under 2017 kommer att se böcker om dem som kom fram hit, spekulerar Sofia Gydemo och säger att det hittills saknas.

Redan 2015 syntes stigande socioekonomiska skillnader i barnböckerna. Trenden fortsatte förra året, med bland annat funderingar kring tiggeri och en mammas ekonomiska vardagskamp, i boken ”Veckan före barnbidraget”.

Men trots inkluderingsviljan saknas en hel del berättelser, tycker Torstensson och Gydemo. Inte minst för att den geografiska spridningen på översättningarna har minskat: det kommer ytterst få översättningar från andra delar av världen än den västerländska. Faktaböckerna är också likriktade och handlar främst om djur och fotboll.

– Trots att så många människor kommer hit finns inga faktaböcker om andra religioner, politik eller demokrati. Det känns väldigt exkluderande, säger Lillemor Torstensson.

Digital trend

Den digitala verkligheten har också klivit in i barnböckerna, med instruktionsböcker i programmering och sagor där ipads blir magiska portaler.

– Där finns böcker om en tjej som lanserar en modeapp, en vloggare och en bok som lär barnen att bli Youtubers, säger Sofia Gydemo.

En till sjukhus efter krock med snödriva

En till sjukhus efter krock med snödriva

Umeå. Tidigare i kväll krockade en personbil med 

Lokal M-topp pekas ut att delta i intern kupp

Lokal M-topp pekas ut att delta i intern kupp

Nyheter. Det finns en maktstrid inom Moderaterna.

Allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa

Ökning: Allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa

Nyheter. Antalet sjukskrivna i psykiatriska diagnoser har ökat kraftigt de senaste åren.

Centralköket blev dubbelt så dyrt - drar ut på tiden

Centralköket blev dubbelt så dyrt - drar ut på tiden

Inlandet. Nu riskerar Storuman ett vite på en miljon kronor.

De får inte välja kläder när de lämnar anstalten

De får inte välja kläder när de lämnar anstalten

Umeå. En intagen på Ersbodaanstalten är inte nöjd med sin vistelse.

Högoktanigt på Littfest och Sameveckan

Yvonne Rittvall: Högoktanigt på Littfest och Sameveckan

Krönika. Yvonne Rittvall om ett utsålt Littfest och en Samevecka som bara blir bättre och bättre. 

Mest läst idag