TT

Så stora är inkomstklyftorna i länet – kommun för kommun

Nyheter.
Här är siffrorna som visar hur stora inkomstklyftorna är i länets kommuner. Malå har tillsammans med två kommuner i andra län lägst inkomstklyftor i landet.
Adam Öhman
Uppdaterad 20 mars kl. 11:02

Hur stor är den ekonomiska jämlikheten i din kommun? Frågan är inte helt lätt att besvara. Nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som nyhetsbyrån Siren har sammanställt, ger dock en illustrativ bild.

Gini-koefficienten kan räknas ut på olika sätt och visar inkomstspridningen i en kommun. I statistiken från SCB används gini-koefficienten för disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2015. När samtliga personer i en kommun har samma inkomst och jämlikheten är maximal är värdet 0. Om värdet däremot är 1 råder total ojämlikhet, kan man säga.

Malå har, tillsammans med Surahammar och Forshaga, de minsta inkomstklyftorna i landet (0,23).

Störst inkomstklyftor i länet finns i Umeå (0,28), enligt statistiken. Alla länskommuner har dock ett lägre värde än landet i sin helhet (se grafiken här intill). I Sverige är gini-koefficienten 0,32.

Ökning i landet

Sedan början av 2010-talet har koefficienten ökat i 270 av landets kommuner.

– Att gini-koefficienten har stigit i merparten av Sveriges kommuner sedan 2011 ligger i linje med statistiken på riksnivå. Det beror helt enkelt på att inkomstspridningen har ökat i stort, säger Johan Lindberg, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Annons
Detta är en nyhetsartikel. Artikeln beskriver det vi känner till just nu och kan komma att uppdateras. Uppgifter ska vara sanna och relevanta.
Annons
Annons
Folkbladet
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 59 00
  • Redaktionen
  • 090-17 59 40
  • Besöksadress
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
  • Postadress
  • Box 3164
  • 903 04 Umeå
Ansvarig utgivare: Anna Benker | © Copyright Folkbladet | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten