Ledare

Ledare
av Jonas Bergström

TT Villkoren för de som arbetar i på äldreboende och i hemtjänst har kraftigt försämrats de senaste 10 åren.

”Vem lockas av stress och ont i ryggen?”

Publicerad 15 februari 2017 (uppdaterad 15 februari 2017)

Allt fler blir äldre och därför behövs allt fler i äldreomsorgen och hemtjänsten. Samtidigt har villkoren de senaste 10 åren blivit kraftigt sämre och Sverige är klart sämst i norden.

Det visar en gedigen rapport från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet som idag presenterades för Kommunal. Hur ska det gå ihop?

Hur ser det då ut?

  • År 2015 har hälften av personalen inom äldreomsorgen i Sverige allvarligt funderat på att sluta, 2005 var det fyra av tio.
  • Hälften av personalen i äldreomsorgen och en tredjedel i hemtjänsten har delade turer minst en gång i månaden. I Danmark och Norge arbetar bara ett par procent med delade turer.
  • I Sverige anser 41 procent att arbetstiderna stämmer ”inte särskilt väl” eller ”inte alls väl” med familjeliv och fritid, vilket är en ökning med 10 procentenheter. I Danmark är samma siffra bara 8 procent.
  • Det finns ett mycket starkt samband dåliga arbetstider och att vilja lämna.
  • Arbetsbelastningen har blivit hårdare. I hemtjänsten har antalet besök ökat per dag från 9 till 12 på vardagar dagtid och från 14 till 25 besök under nattskift. I snitt görs 14,9 besök per dag, hälften av besöken är max 15 minuter långa.
  • Allt fler anser att de hjälper för många varje dag vilket är en bidragande faktor till att anställde överväger att sluta.

Att ha för mycket att göra och samtidigt ha lite inflytande över arbetsuppgifterna är ett effektivt för utmattning. Inom äldreomsorgen och hemtjänsten finns tyvärr mycket av det.

  • Endast 16 procent i hemtjänsten anser att de kan påverka hur det dagliga arbetet läggs upp, en försämring med hela 23 procent.
  • 59 procent instämmer helt i påståendet att ”det känns som att ledningen inte litar på personalen, det är för mycket styrning och kontroller”.
  • Det finns inte heller längre tid att diskutera arbetet med kollegor på samma sätt, i hemtjänsten har det minskat från 57 till 35 procent.

Allt detta har givetvis ett pris. Detta är arbeten som görs med kroppen och därmed med kroppen som insats. I äldreomsorgen har andelen som ”i stort sett alltid” är:

  • kroppsligt trötta efter dagens arbete ökat från 22 till 41 procent
  • har ont i ryggen efter dagens arbete har ökat från 13 till 27 procent
  • är psykiskt uttröttade efter dagens arbete ökat från 16 till 26 procent.

Det konstateras i rapporten att det ”pågår en långsam process av utslitning”.

Trots försämrade arbetsvillkor är det många som stannar kvar. Varför? Givetvis för att kontakten med de äldre ger mycket tillbaka. Två tredjedelar i hemtjänsten och hälften av personalen i äldreomsorgen menar att deras arbete är mycket uppskattat hos dem de hjälper.

Varför har det blivit såhär?

Allt färre ska göra allt mer, det är konsekvensen av att offentliga resurser har minskat i förhållande till antalet äldre i befolkningen sedan 1990. Även om detta är en utveckling som pågått länge, under både S och M-ledda regeringar, eldades den på under högerregeringen 2006 till 2014. Skattesänkningarna för de rikaste gick ut över välfärden.

Detta är arbeten som görs med kroppen och därmed med kroppen som insats

Inom omsorgen är det allra mest att göra på morgonen och på kvällen. I samband med finanskrisen 2007/2008 kom de delade turerna tillbaka inom omsorgen, sedan dess har de blivit kvar.

Arbetsgivarna värderar inte sociala insatser som görs mitt på dagen när arbetstempot är något lägre, därför vill de inte ha personal då. Och det är detta som ger delade turer och dåliga arbetstider som bidrar till att folk överväger att lämna.

Samtidigt pågår en avdemokratiseringsvåg. New Public Manegment är ett gäng nyliberala idéer som påverkat välfärden bland annat genom att makt flyttas från arbetsplatserna till mellanchefer.

Tidigare kunde ett arbetslaget bestämma vem som skulle göra vad under dagen och vem som åker vart. På samma sätt fanns tidigare större makt över schemaläggning.

Det enda sättet att åstadkomma en god omsorg är med att ge som är proffs på detta goda förutsättningar att utföra sitt arbete

Nu anställs istället planerare centralt som planerar varje minut. Och schemat görs kanske inte heller på arbetsplatsen. Det gör dels att schemat blir sämre, och att medbestämmande försvinner leder det också till uttröttning och att fler överväger att sluta.

Vad göra åt det?

Det enda sättet att åstadkomma en god omsorg är med att ge som är proffs på detta goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Det måste bli ett slut på att minut för minut planeras någonstans centralt och dessa ständiga ”effektiviseringar” som leder till försämringar för både personal och äldre.

Det är uppenbart att det behövs både mer resurser och mer demokrati. För att åstadkomma det behövs politiska prioriteringar, starkare fack och arbetsgivare som i mycket större utsträckning lyssnar till sin personal.

Annars står vi snart där med allt fler äldre och allt färre som vill arbeta med att ta hand om dem. 

&quotNi borde skämmas, Ikea"

"Ni borde skämmas, Ikea"

Ledare. Finns det något mer svenskt än Ikea? Utomlands verkar nästan alla veta att Ikea…

&quotHur jag slutade skämmas för att jag pallar frukt"

"Hur jag slutade skämmas för att jag pallar frukt"

Ledare. Jag har en sak att erkänna: jag pallar frukt. Nästan varje dag.
Det började i…

"Hej Benjamin Ivansson, vem är du?"

Ledare. Vem är du?
– Mitt namn är Benjamin Ivansson och jag är 23 år gammal. Jag är…

&quotMilitären kör över hela Umeås behov"

"Militären kör över hela Umeås behov"

Ledare. Umeå kommun har vuxit oavbrutet i över 40 år. Ingenting tyder på att tillväxten…

Delta i debatten!

Formulär: Delta i debatten!

Åsikter. Vill du publicera dig i tidningen Folkbladet och på folkbladet.nu? Använd gärna vårt insändarformulär eller skicka ett vanligt mejl till insandare@folkbladet.nu.

Debattartiklar skickar du till debatt@folkbladet.nu

Av utrymmesmässiga skäl publiceras inte alla texter. Maxlängd för insändare är 2000 tecken. För debattartiklar är maxlängden 3000 tecken. Båda längder är inklusive blanksteg. Redaktionen gör ett urval av vilka som tas in. Vi tar oss även rätten att göra språkliga korrigeringar i det insända materialet.