Torget i Trondheim var fullt när både den samiska nationaldagen och 100-årsjubileet firades måndagen den 6 februari.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Kraftsamling när Sápmi är normen

Nyhetskrönika.
På förhand beskrevs det som en historisk händelse. Väl på plats är det som om superlativen inte räcker till.
Lina Olofsson
Uppdaterad 9 februari kl. 21:23

100-årsjubileet av det första samiska landsmötet i Trondheim, Tråante 2017, samlar samer i tusental. Under de här dagarna är det Sápmi som är i majoritet. Vart jag än vänder mig i centrala Trondheim syns koltar från hela Sápmi. I huvudet hör jag Sofia Jannoks ”We are still here”.

Framförallt är det inte frågan om att utgöra ett exotiskt inslag för att någon ska tjäna på det, det är ingen villkorad medverkan som sker på nåder. Tvärtom.

Jag befinner mig i en stad där det samiska folket, kulturen och språket utgör normen. Hur ofta händer det?

Den 6 februari, på Samefolkets dag, är jag på väg till det stora jubileumsfirandet på torget när det stannar en taxi vid ett rödljus. På trottoaren står ett sällskap och pratar när taxichauffören rullar ner rutan och ropar ”Gratulerer med dagen!”. Sällskapet tackar och lär chauffören att säga grattis på samiska innan det slår om till grönt och han kör vidare.

Tråante blir en kraftsamling, en viktig och efterlängtad mötesplats.

Människor jag pratar med i Tråante vittnar om betydelsen av att mötas, att vara tillsammans, att vara norm. Särskilt passande är det att Västerbottensdelegationens nätverk kallar sig för Ektine, som betyder tillsammans på sydsamiska.

Tråante blir en kraftsamling, en viktig och efterlängtad mötesplats.

Jag får berättat för mig att de som aldrig tidigare burit kolt tar den på sig här, jag hör det samiska språket vart jag än går och den samiska flaggan vajar överallt.

Och trots att just den 6 februari till stor del handlar om firande och glädje, så väjer man inte för den verklighet som varit gällande under lång tid – och som präglar människor än i dag.

Representanter från de nordiska regeringarna pratar om assimileringspolitiken som förts, om hur det samiska folket blivit i fråntagna sitt språk, sin kultur, sitt land.

Kunde hon och de andra mötesdeltagarna 1917 ana vilken betydelse deras insatser skulle få 100 år senare?

Inte ett tal hålls utan att Elsa Laula Renberg nämns, överallt finns bilder på henne och de andra som deltog i det första samiska landsmötet år 1917. I Västerbottensdelegationen finns ättlingar till såväl Elsa Laula som andra betydelsefulla samiska förkämpar som bidragit till samisk organisering. Det är svårt att inte tänka på vad Elsa Laula hade sagt om hon hade levt i dag? Kunde hon och de andra mötesdeltagarna 1917 ana vilken betydelse deras insatser skulle få 100 år senare?

Händelserna i Tråante är en blandning av festligheter och tuff politisk verklighet. I många samtal lyfts problemen med att flera av rättighetsfrågorna som avhandlades 1917 fortfarande är aktuella i dag. Att det är så ska förstås inte läggas det samiska folket till last. Kampen har ju pågått hela tiden, oförtrutet i långt mer än 100 år. Men vem har lyssnat?

Hur kommer det se ut om ytterligare 100 år? Är Tråante mötesplats också då? Vilka frågor är på agendan då?

Om vi nöjer oss med att blicka framåt ett år väntar ett nytt jubileum redan 2018. Då är det 100 år sedan det första svenska landsmötet hölls i Östersund. Blir det ett jubileum i nivå med Tråante 2017?

Jubileumsveckan pågår förvisso fortfarande, även om Folkbladets bevakning på plats är över för den här gången.

Men det betyder inte att bevakningen av samiska frågor tar slut här. I helgen hålls Sametingets sista ordinarie plenum för den här mandatperioden. Flera länskommuner hoppas på att få det samiska parlamentet placerat hos sig. Folkbladet rapporterar förstås om vad som händer där – och här.

I Västerbotten, i Sápmi.

Annons
Annons
Annons
Folkbladet
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 59 00
  • Redaktionen
  • 090-17 59 40
  • Besöksadress
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
  • Postadress
  • Box 3164
  • 903 04 Umeå
Ansvarig utgivare: Anna Benker | © Copyright Folkbladet | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten