Detta är en krönika. Skribenten svarar för åsikter i texten.

"Det finns inga plåster som hjälper mot skuld, skam och sorg"

Nyhetskrönika.
Jag har en släkting som bestämde sig i tidig ålder för att ta livet av sig.
Magnus Johansson
Uppdaterad 10 februari kl. 15:08

Händelsen utspelade sig några år innan jag välkomnades till världen i början av 1970-talet.

Jag kan inte säga att jag var för liten för att förstå eftersom jag inte var född när det hände.

Det är först nu långt senare som jag önskar att jag hade förstått varför det behövde bli som det blev.

Självmord väcker bara frågor, spekulationer, funderingar, ilska, besvikelse, skuld, skam och sorg.

Plötsligt står vi där allihopa som frågetecken och tänker på hur orättvist samhället är.

Varje år tar cirka 1 500 människor sina liv, vilket vi räknar om till fyra om dagen för att på ett noggrannare sätt beskriva den förskräckliga statistiken. Det sägs att det årligen genomförs tio gånger så många suicidförsök och för varje enskilt fall berörs minst 50 anhöriga, vilket innebär att det är väldigt många människor som involveras i respektive tragedi.

Och det värsta av allt är att vi helst av allt inte vill prata om det.

Vi låter tiden läka alla sår.

Men jag är övertygad om att det inte finns några som helst plåster eller medicin i världen som hjälper mot skuld, skam, sorg och saknad som de efterlevande behöver. Däremot behöver de kärlek, tro, hopp, värme, stöd, närhet, delaktighet, medkänsla, hjälp och vänner att hålla i handen.

För en tid sedan skrev jag några artiklar om spelmissbruk och hur djupt engagerade människor kämpade för att hjälp och rådgivning ska finnas tillgängligt på landstingen eller i regionerna.

Spelmissbruk och självmord är inte på något sätt några synonymer eller släktingar.

Men likheterna är slående, på gränsen till tvillingar.

De är båda tabubelagda.

De leder till stigmatisering.

De är båda förenade med skuld, skam, sorg och saknad.

Spelmissbruk kan leda till döden i den svåraste av världar.

Ett självmord är redan där.

Och vi hann inte fram i tid.

I morgon inträffar fyra till.

Så länge det inte finns seriösa planer på att upprätta ett kriscenter för suicidnära och dess anhöriga vet jag inte om vi kan fortsätta att se oss själva i spegeln.

Annons
Annons
Annons
Folkbladet
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 59 00
  • Redaktionen
  • 090-17 59 40
  • Besöksadress
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
  • Postadress
  • Box 3164
  • 903 04 Umeå
Ansvarig utgivare: Anna Benker | © Copyright Folkbladet | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten