Nyheter

Ensamma terrorister spåras på nätet

Publicerad 29 juli 2016

Nyheter. Hotet från terrorister som agerar helt på egen hand har ökat. Nu pågår svensk forskning om hur de svårupptäckta ensamvargarna ska kunna spåras – innan de hinner slå till.

Fakta

Nice, 14 juli: En 31-årig man kör en lastbil rakt in i en folksamling på Promenade des Anglais i Nice. 84 människor dör, varav tio barn. IS hävdar att gärningsmannen följt terrorrörelsens uppmaning att ta till våld. Lahouaiej Bouhlel skjuts ihjäl av polisen.

Würzburg, 18 juli: En 17-årig pojke går till attack med yxa och kniv mot passagerare på ett tåg. Fem skadas, varav två allvarligt. Pojken, som är ensamkommande flykting, skjuts till döds av polisen.

München, 22 juli: En 18-årig man skjuter ihjäl nio människor i ett köpcentrum. 18-åringen, som är född och uppvuxen i München, skjuter sig själv i närheten av attentatsplatsen.

Ansbach, 24 juli: En 27-årig syrier spränger sig själv till döds. Mannen hade svurit trohet till IS. Tolv människor skadas i dådet, som av Bayerns inrikesminister beskrivs som "ett äkta islamistiskt självmordsattentat". 27-åringen hade fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisas.

Källa: TT

Oslo, Utøya, 22 juli 2011: Anders Behring Breivik detonerar först en bilbomb i regeringskvarteret i Oslo. Explosionen dödar sju människor. Därefter skjuter han ihjäl 69 människor, företrädesvis ungdomar, som befinner sig på ett sommarläger anordnat av Socialdemokraternas ungdomsförbund på ön Utøya. Breivik låter sig gripas och döms till Norges strängaste straff, 21 års förvaring. Fängelsetiden kan dock utökas och han kan sitta inspärrad livet ut.

Trollhättan, 22 oktober 2015: Anton Lundin Pettersson beväpnar sig med ett svärd och attackerar lärare och elever på skolan Kronan. En lärare, en elevassistent och en elev dödas. Han skjuts till döds av polisen.

Stockholm, 11 december 2010: Taimour Abdulwahab spränger sig till döds i julhandeln i centrala Stockholm. Han tros ha försökt utlösa sina laddningar flera gånger mitt i folkmassan på Drottninggatan.

Källa: TT

— Man kan visa rent statistiskt att fenomenet med så kallade ensamvargar ökar. Det finns bland annat bra forskning från USA som visar det, säger Hans Brun, terrorforskare knuten till Försvarshögskolan och King´s College i London.

Under den senaste tiden har Frankrike och Tyskland drabbats svårt av terrordåd. I flera fall tros ensamvargar ha agerat. Den 18-årige man som i München sköt ihjäl nio människor ska enligt tysk polis ha inspirerats av den norske terroristen Anders Behring Breivik.

Nya metoder

— Det är två typer av gärningsmän som dominerar rent ideologiskt. Det är klassiska högerextremister, men jihadister kommer i större utsträckning.

Enligt Hans Brun har analytiker vid Säpo betonat vikten av att utveckla nya analysmetoder för att försöka fånga in bland andra ensamvargarna.

— När personer jobbar i ett nätverk kan det vara väldigt svårt att avslöja dem om de är skickliga på att dölja aktiviteten. Det är ännu svårare med de ensamagerande våldsverkarna, säger Sirpa Franzén, presschef vid Säpo, till TT.

Hon betonar att samarbete mellan olika myndigheter, bland annat vård och skola, är en nyckel för att försöka hitta varningssignaler. Dessutom pågår forskning för att utveckla helt nya metoder.

— Vi har gett ett uppdrag till FOI.

”En gråzon”

Vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, undersöker Lisa Kaati, doktor i datavetenskap, hur man i sociala medier skulle kunna få upp spår efter ensamvargar. Ledordet är varningsbeteenden.

— Ett av de varningsbeteenden som vi försöker upptäcka är fixering. Breivik pratade exempelvis mycket om muslimer och islam, och i vissa fall utrycker personer sina åsikter på olika forum. Ett annat varningsbeteende är identifiering, som kan innebära att en person har väldigt stort intresse för vapen och militära attiraljer eller att personen vill imitera tidigare brott, säger hon.

— Det varningsbeteende vi försöker upptäcka ska bara ses som en liten del av en större manuell hotbedömning. Det kan vara viktigt att hämta information från en mängd olika källor för att kunna göra en relevant hotbedömning.

Kaati poängterar att det inte behöver vara olagligt att uttrycka sig radikalt på nätet, men menar att det kan vara viktig information i ett större pussel. Dessutom måste någon analysera och värdera den information som datorer kan samla in från sociala medier. Det är dock oklart om forskningen kommer att generera ett användbart verktyg.

— Lagstiftningen är lite av en gråzon och en viktig fråga när det gäller övervakning är vad vi som medborgare tycker är okej eller inte, säger Lisa Kaati.

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Protesterna mot Ikea har startat

Protesterna mot Ikea har startat

Nyheter. Nu demonstrerar Transportförbundet utanför Ikea-varuhuset i Umeå.
Protesterna…

Rykande tankbil vid olycksplatsen på E4:an

Umeå. En tankbil har börjat brinna och ryker på E4:an norr om Sävar.
Klockan 10:52…

Stinnerbom: &quotNoga med att skilja på mina roller”

Stinnerbom: "Noga med att skilja på mina roller”

Inlandet. Marita Stinnerbom tycker debatten är märklig i och med att det inte har fattas…

Hon föreslog Lycksele – får kritik av Vilhelminapolitiker

Hon föreslog Lycksele – får kritik av Vilhelminapolitiker

Inlandet. Efter debatten i sametinget om den samiska parlamentsbyggnaden blev det…

Tipsa oss och bli en vinnare!

Tipsa oss och bli en vinnare!

Läs mer här! Har du ett bra nyhetstips? Vet du något vi på Folkbladet borde skriva om? Kontakta då redaktionen på något av följande sätt.

Mejla: redaktionen@folkbladet.nu

eller ring: 090-17 59 40

Läs mer om hur du kan bli en vinnare!

Kontakta lokalredaktionerna

I Lycksele:
Isak Boström

isak.bostrom@folkbladet.nu
090-17 59 53

I Lycksele:
Lina Olofsson

lina.olofsson@folkbladet.nu
090-17 59 17

I Skellefteå:
Camilla Stenlund

camilla.stenlund@folkbladet.nu
090-17 59 89

I Vilhelmina:
David Sandström

david.sandstrom@folkbladet.nu
090-17 59 91