Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på folkbladet.nu genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, Folkbladet PLUS.

Klicka här för mer information.

Logga in

Film

Inte ens feministisk porr känns lovande

Publicerad 4 september 2009

 

HUR SER feministisk porr ut?
Tråkig, ful och ganska konstnärlig.
Åtminstone att döma av en alldeles ny dvd med feministisk porr som släppts. ”Dirty diaries” är titeln och tycker ni att den här krönikören helt tappat kvalitetsradarn ska ni veta att den här dvd:n fått stöd av Svenska filminstitutet så något nyttigt måste det finnas. Filminstitutet brukar inte stödja porr i vanliga fall.
Vad det handlar om är givetvis att bryta mot porrens vanliga klichéer och framför allt att ge kvinnan en mer aktiv roll i porren. Jag lovordar ambitionen och vill inte alls vara elak mot någon av de inblandade.
Efter att ha sett filmerna är jag inte lika snäll. Det är helt enkelt inte speciell kul att se de här filmerna och man vill gärna bli elak efter att ha blivit avlurad nästan två timmar.

ETT PÅTAGLIGT bekymmer är att filmerna spelats in med mobiltelefonkameroer vilket ger rätt usla bilder. (Att lansera så här dålig bildkvalitet i tider när folk har större tv-skärmar än någonsin är en modern paradox som förtjänar en egen betraktelse.) Direkt parodiskt blir det i ”Red like cherry” där det är ytterst oklart vad bilderna föreställer. Jag hör att de stönar men kan bilderna komma från ett trasigt tv-spel? Eller föreställer de rymdsonden som inträder i Mars atmosfär?
Jag förstår även symboliken i att få makten i de brottningsmatcher som visas i ”On your back woman” men det hela lämnar mig ganska kall.
Mer bekymrad blir jag över moralen i några filmer. I ”Body contact” raggas en kille upp som först är tveksam till att bli filmad men han går ändå med på det. Efter sexet hinner han bara lämna lägenheten förrän hans sexpartner börjar skratta.
I ”Flasher girl on tour” följer vi en kvinnlig blottare till Paris där hon får visa upp sig i tunnelbanan. Men är det mer okej när kvinnor blottar sig än när män gör det? Är man tråkig om man sympatiserar med hennes medpassagare?
Sedan finns det några bra filmer som ”Skin” och den animerade ”Dildoman”.  Men är det porr?
Jag är tveksam.

MIN MISSTANKE är att de här kvinnliga porrfilmarna befinner sig där den manliga porrfilmen befann sig under tidigt 1970-tal. Man visste att man inte var så långt framme men hoppades att utvecklingen skulle skjuta fart och att filmerna snart skulle bli bättre. Du kanske känner igen förhoppningen från ”Boogie nights” men sedan gick det som det gick. Videon gjorde allt billigare, filmerna blev sämre och i dag sitter folk och ser amatörporr på internet.
Filmerna i ”Dirty diaries” tyder på att man hoppas att det ska finnas en feministisk porr men egentligen blir det bara fult, märkligt och symboliskt.
Tyvärr.

Andra läste även:

Kommentar [lämna kommentar]

Kommentera

600 tecken kvar

Tystnaden talar i våldsamt drama om drogernas Mexiko

Tystnaden talar i våldsamt drama om drogernas Mexiko

Filmrecensioner. Ett rostigt bilflak, en sliten armékänga, ljudet av däck över en grusväg. Bilden kränger. Hjärnan… 0

Mads Mikkelsen som plågad hämnare i dansk western

Film. Det har gått 111 år sedan ”Det stora tågrånet” blev en av filmhistoriens allra första… 0

Briljerar i sin sista roll

Briljerar i sin sista roll

Film. I ett grått och kylslaget Hamburg sitter den frustrerade agenten Günter Bachmann och kedje- röker… 0

En mustig anrättning

En mustig anrättning

Film. Främlingar som kommer till ett litet samhälle och har mage att förändra saker och ting är ett… 0

Känslan av vilsenhet och fara är påtaglig

Henrik Lång: Känslan av vilsenhet och fara är påtaglig

Skivkrönika. Pere Ubu har i snart fyrtio år spelat experimentell rockmusik med en stark dragning åt det absurda. Atmosfär är följaktligen viktigare än konventionella låtbyggen, och såväl toner som texter bär surrealistiska kvaliteter. David Thomas, ledarfiguren och den enda konstanta medlemmen, har kallat soundet ”avant-garage” – och trots att namngivningen nog utfördes med glimten i ögat […] 0

Den går rätt in i hjärterötterna och i tårkanalerna.

Nils Widing: Den går rätt in i hjärterötterna och i tårkanalerna.

Blueskrönika. Om jag ber er plocka fram den bästa svenska bluesplattan genom alla tider är jag säker på att många tar med något som Peps, Svenne Zetterberg och Roffe Wikström åstadkommit. Men utifrån mitt sätt att bedöma blues finns det en skiva som slår alla andra tänkbara kandidater med hästlängder, de är inte ens med på […] 0

Skuld som leder till uppgörelse

Skuld som leder till uppgörelse

Recension. Berlin 1945, en stad i aska, drivande brandrök och skelettlika ruiner. Uttrycket ”timme noll”, som också är titeln på Lotta Lundbergs nya roman, brukar syfta just på krigsslutet. Men det kan också betyda att stå i sina egna ruiner. Det senare är vad boken tre huvudpersoner gör, i tre olika former och i tre olika […] 0

Dråpligt om Umeås framväxt

Dråpligt om Umeås framväxt

Recension. Den som bott i Umeå de senaste femtio åren har sett en stad förvandlas, från norrländsk småstad till europeisk kulturhuvudstad men också från trästad till stenstad. Som arkitekt i flera funktioner har Sören Burman inte bara upplevt denna stadsomvandling utan också i hög grad varit delaktig i den.  0

Tystnaden talar i våldsamt drama

Tystnaden talar i våldsamt drama

Recension. Från första rutan i ”Heli” sätter Amat Escalante tonen för en film som med vidöppna ögon går rakt in i det drogernas inbördeskrig som på många platser i Mexiko har blivit en del av vardagen. 0

Mitt Umeå blir bättre med lite olydnad

Liza Törnblom: Mitt Umeå blir bättre med lite olydnad

Krönika. Några arkitektstudenter hänger kvar i de gamla lokstallarna och bygger klart det de inte hann under deras gemensamma övning i lokalerna förra veckan. Någon spelar musik, en annan målar. Här och där ligger sovsäckar. Baja-majorna som ställdes dit under övningen är nu borta. Toalettbesöken görs nu på tågstationen. De gamla lokstallarna som varit oanvänt de […] 0

Färgstark sångerska imponerar inte

Recension. Sångerskan Ellekari Sander är en färgstark personlighet och intar scenen med närmast barnslig nyfikenhet när Jazzstudions premiärtorsdag går av stapeln. Rätt avväpnande till att börja med; hennes excentriska rörelsemönster och  […] 0

En mustig anrättning

En mustig anrättning

Recension. Främlingar som kommer till ett litet samhälle och har mage att förändra saker och ting är ett välbeprövat tema i må-bra-films-branschen. Inte minst Lasse Hallström själv har prövat på det förr, en av hans karriärs största framgångar kom med ”Chocolat” (2000) […] 0

Briljerar i sin sista roll

Briljerar i sin sista roll

Recension. I ett grått och kylslaget Hamburg sitter den frustrerade agenten Günter Bachmann och kedje- röker och dricker whisky. När en tjetjensk muslim illegalt tar sig in i staden börjar alarmklockorna ringa hos Günter, vilket också […] 0

Plågad hämnare i dansk western

Plågad hämnare i dansk western

Recension. Det har gått 111 år sedan ”Det stora tågrånet” blev en av filmhistoriens allra första publiksuccéer. I elva spännande minuter satt åskådarna som fastklistrade i stolarna på en sunkig vaudevilleteater i New York, i december 1903.  […] 0

Tyck inget och alla kan rösta på dig.

Elin Axelsson: Tyck inget och alla kan rösta på dig.

TV-Krönika. Med ett samhällsbygge i fritt fall, överfulla vårdavdelningar, smutsiga dagis och sönderkörda vägar har politik aldrig varit viktigare än nu. Vad vill vi egentligen med Sverige? Gilla läget eller välja en annan väg? Ja, inte blir man mycket klokare av att titta på SVT:s partiledarutfrågningar. Handen på hjärtat: hur många har sett någon av partiledarintervjuer […] 0

Den finaste soffa jag någonsin ägt

Anneli Eriksson: Den finaste soffa jag någonsin ägt

Krönika. Det var ju så att det gick lite lättare att få tag på jobb och bostad förr i världen. När jag var sjutton år åkte jag från Luleå till Uppsala för att jobba i köket på gamla Ulleråker, ett jättelikt mentalsjukhus. På en dag ordnade jag bostad på Rackarbergsgatan och jobb. Det är något särskilt […] 2

Finstämt om sorg och död

Finstämt om sorg och död

Recension. Julian Barnes är en raffinerad berättare som lämnar stora avtryck hos somliga. Han böcker kan dröja kvar i minnet långt efteråt, som med hans näst senaste roman Känslan av ett slut. Själv upplevde jag det varken med den eller Arthur & George (2006) trots att de båda var riktigt bra. Livslägen är indelad i tre […] 0

"Må de överleva sin hajp"

"Må de överleva sin hajp"

Musik. Robert Plant har fått fem poäng av fem möjliga av recensent Carl Cato. Här hittar du veckans alla skivrecensioner. 0

Nycirkusfestival som skippar skyddsnätet

Elin Axelsson: Nycirkusfestival som skippar skyddsnätet

Krönika. En obskyr fransk performanceartist som gör dans för barn med hjälp av plastpåsar. En angelägenhet för de närmast sörjande eller en publikmagnet? På Nycirkusfestivalen i Umeå har Phia Menards plastpåsedrama ”Afternoon of a foehn – Version 1″ sålt slut tre gånger om […] 0

Detta händer i veckan

Evenemang. Vill du gå på konstutställning, boksamtal, blueskväll eller något annat trevligt i veckan? Här får du tips. 0

Skivrecensioner vecka 38

Skivrecensioner vecka 38

Musik. Maipei, Chris Brown och Adam Cohen recenseras denna vecka. 0