Skivrecensioner

Skivrecensioner vecka 4

Publicerad 21 januari 2015

JOEY BADASS
”B4.DA.$$”
(Sony Music)
Betyg: 3

Hiphop. Det har gått tre år sedan mixtapen ”1999” skapade sensation och Joey Badass Pro Era-kollektiv intog sin plats i New Yorks musikaliska samtid. Den amerikanska hiphopens senaste underbarn har nu hunnit fylla 20 och tar med debutalbumet ”B4.DA.$$” steget från hajpat framtidslöfte till etablerad artist.
I likhet med delar av Asap Mob och Memphis-baserade Raider Klan är musiken tungt förankrad i 90-talets gyllene era. Iklädd Timberland-kängor och hockeytröjor gör Badass sitt bästa för att låta som det svunna årtiondets främsta; både flow och beats är som hämtade ur en greatest hits med Nas, AZ, Wu-Tang Clan eller Lord Finesse.
På sina bästa spår lyfter Badass råa talang musiken över genomsnittet, men på större delen av skivan imiterar 20-åringen sina förebilder utan att överträffa dem. 90-talets boom bap börjar bli ett ankare för samtida hiphop: allt fler rappare liknar popkillar som vill låta som The Beatles 50 år för sent. Badass utvecklar inte sin genre, utan konserverar den.
Bästa spår: ”Christ conscious”.
Joachim Sundell/TT

 

 
MIDAIRCONDO
”IV”
(Twin Seed Recordings)
Betyg: 4

Elektronika. Jag föll för Midaircondo 2005, tack vare singeln ”Serenade”. Den stod för en ny, drömsk, skev elektronika som var svår att värja sig emot. Tio år senare kommer nu fjärde albumet, och Göteborgsduon håller fast vid samma organiska, suggestiva ljudbild. ”IV” låter bitvis stökig och improviserad, och det är den också – Lisen Rylander Löve och Lisa Nordström har velat återskapa känslan av en konsert och därför spelat in skivan som om vore den en av deras visuella livespelningar. Akustiska instrument, som den Midaircondo-karaktäristiska saxofonen, mixas med röst och elektronik och bildar ett helt eget landskap, som blir som bäst när det smälter samman med ett hotfullt beat, som i ”Higher” eller ”Veins”.
Midaircondos landskap blir som bäst med ett öppet sinne. Midaircondo kräver en del av dig, men det är inte för mycket begärt.
Bästa låt: ”Higher”.
Sara Haldert/TT

 

 
BELLE & SEBASTIAN
”Girls in peacetime want to dance”
(Matador/Playground)
Betyg: 2

Pop. Av någon anledning hyser man ju fortfarande visst hopp varje gång Belle & Sebastian ska till att släppa nytt – trots att det nu gått 15 år sedan Glasgows tweestoltheter gav ut sin sista riktigt bra skiva.
”Girls in peacetime want to dance” är sextettens nionde album och precis som deras fem senaste plattor får vi alldeles för mycket meningslös utfyllnad och låtar som inte håller måttet.
Som vanligt finns dock också några guldkorn – här handlar det främst om snyggt arrangerade ”Nobody’s empire”, elektroniska ”Enter Sylvia Plath” och indieklassiska ”Ever had a little faith”. De glimrar dock inte som de en gång gjorde och här finns ingenting som ens hade varit i närheten av att platsa på ”Tigermilk”, ”If you’re feeling sinister” eller ”The boy with the Arab Strap”.
Bästa låt: ”Nobody’s empire”.
Linus Brännström/TT

Kultur & Nöje
Spelglädje med Wolfman

Spelglädje med Wolfman

Kultur & Nöje. Tillbaka till rötterna, tycker Nils Widing om Umeåbandets nya skiva.
För runt…

Umeåmetal kombinerar melodisk sång med råhet

Umeåmetal kombinerar melodisk sång med råhet

Kultur & Nöje. Med ett spännande grepp om modern metal lyckas Umeåbandet Sons ov Omega väl med…

Klär orden i musik

Klär orden i musik

Kultur & Nöje. Umeåtrubadurens nya skiva är intelligent och underfundig, enligt Folkbladets…

Några av årets julskivor

Kultur & Nöje. Här hittar du fler recensioner av årets julskivor.
Kategori: Julskiva
THE…