Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på folkbladet.nu genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, Folkbladet PLUS.

Klicka här för mer information.

Logga in

Musik

Skivrecensioner vecka 13

Publicerad 27 mars 2009

PETER BJORN AND JOHN
”Living thing”
(V2)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

FANTASTISKA DETALJER. Poptrion Peter (Morén), Björn (Yttling) and Johan (Eriksson) firar tio år som band med en femte skiva. Och ”Living thing” är precis vad titeln antyder, en levande lyssningsupplevelse där den ena låten inte är den andra lik. Influenser kommer från alla möjliga håll där syntpop är den starkaste. Avslutande ”Last Night” är en på alla sätt fantastisk låt liksom ombytliga ”Just the past”. Västerbottensättlade Björn Yttling är numera demonproducent med indiemått mätt och den här skivan är ett mästerverk när det kommer till produktionen. Alla fantastiska detaljer framträder på bästa tänkbara sätt utan att för den skull bli mer intressanta än helheten. De sjungande barnen i ”Nothing to worry about” är underbara, texten i ”Blue period Picasso” likaså och över allt finns en stark känsla för det rytmiska. Vid varje genomlyssning av ”Living thing” kommer det fortfarande fram nya saker att tycka om. De vackra melodislingorna i
”I want you” fastnade jag för nu senast. Det här är snudd på ett mästerverk.
NICLAS HOLMLUND 

PET SHOP BOYS
”Yes”
(Parlophone/EMI)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

FINESSRIKT. Den distingerade duon är tillbaka, glättigare och svulstigare än någonsin tidigare. Och den utvecklingen var ganska lätt att förutse: den återhållna ”Fundamental” borgade för en lekfull uppföljare som motvikt.
  Här finns således flera lättillgängliga elektropopalster, med förstasingeln ”Love, etc.”, ”Pandemonium” och ”Did you see me coming” i spetsen, men även några vemodiga stycken som bildar en mörkare ram till skivans i övrigt färgglada karaktär.
Skönhetsfläckar saknas inte: en del partier låter väl smetiga, producentteamet Xenomania tippar emellanåt över till det bombastiska, medan ett par av refrängerna är mer behagsjuka än genomtänkta. Ändå är slutintrycket av denna tionde studioplatta från Neil Tennant och Chris Lowe positivt. Deras förmåga att skapa omedelbara, finessrika poplåtar är fortfarande obruten – och den mäktiga ”The way it used to be” anmäler sig genast som en het kandidat till en redan välfylld katalog av klassiker.
HENRIK LÅNG 

ANNA JÄRVINEN
”Man var bland molnen”
(Häpna)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

POETISK FOLKROCK. Att Anna Järvinens debut ”Jag fick feeling” hyllades från alla håll och kanter var inte inte oförtjänt, men ändå på ett sätt missvisande: hon har ett anspråksfullt tonläge, samtidigt som låtarna liksom viker ner blicken så fort man försöker se dem i ögonen. Folk har blivit provocerade av mindre.
”Man var bland molnen” är en logisk uppföljarskiva, skuren i samma råmaterial som debuten fast mindre tillknycklad. Gustav Ejstes producerar och kompar med sitt band Dungen på ett kolossalt imponerande vis, man går in i och ut ur olika stilidiom som ett slags musikalisk method acting: det handlar inte om att härma uttryck utan om att återuppfinna dem från grunden, från bluesrock till impressionistiska pianoövningar.
Järvinens luftiga duttande med stavelser får ibland mitt språkcentrum att slå ifrån helt och hållet: jag lyssnar på ”Man var bland molnen” som om den sjöngs på ett för mig okänt språk. Det märkliga är att det inte gör någon skillnad: tonfall, artikulation och melodier förmedlar lika mycket – eller lite – även utan ordens betydelser. Om detta är ett toppbetyg eller en sågning av Anna Järvinen som poet har jag svårt att bestämma mig för. Men helt klart är att det  i kontaktytan mellan hennes och Dungen-männens musikalitet händer något väldigt speciellt. Kanske rentav klassiskt.
JONAS LIDSTRÖM

FLORENCE VALENTIN
”Spring Ricco”
(Startracks/Bonnier Amigo)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

SAMHÄLLSKRITIK. Att bara bläddra i texthäftet till ”Spring Ricco” är ingen upplyftande upplevelse. Love Antells texter är mörka dikter om dagens samhälle och utan den melodiösa och mestadels glada popmusiken blir svärtan kompakt. Till en början saknade jag intensiteten från förra skivan ”Pokerkväll i Vårby gård” men efter några genomlyssningar av ”Spring Ricco” är det mer än Antells texter som imponerar. Inte minst saknas egentliga svackor. Oavsett om Florence Valentin lånar från Håkan Hellström eller Glasvegas görs det utan att skämmas och bakas ihop till en lyckad helhet. Och varje gång jag hör skivan är det en ny refräng som blir kvar mellan öronen.
NICLAS HOLMLUND

RAUBTIER
”Det finns bara krig”
(BD music)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

BENSIN I BLODET.  Ta Rammstein. Blanda dess musik med Sabaton, Deathstars, Ronny & Ragge, Meshuggah, The Kristet Utseende, Nordman och en gnutta Eddie Meduza. Fram träder Raubtier, Haparandas stolthet. Den här debuten är bedårande. Den är sjukt rolig, sjukt bra och har sjukt tungt sväng.
Det är bara att skråla och skåla med i den bensindoftande partymusiken.
DANIEL NORDSTRÖM

MAIA HIRASAWA
”Gbg vs Sthlm”
(Razzia)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

LITE FLADDRIGT. Maia Hirasawa gör samma mjuka popmusik som på hyllade debutskivan ”Though, I’m just me” på denna uppföljare. Hon lyckas vara försiktig, storslagen, stämningsfull och lekfull på samma gång. Piano, stråk- och blåsinstrument utnyttjas till höger och vänster och med stor färdighet. Till skillnad från debuten gränsar dock lekfullheten till fladdrighet på ”Gbg vs Sthlm”.
  Melodierna kränger och byter riktning på ett sätt som gör att de blir svåra att följa och därför sällan dröjer sig kvar.
  Sånginsatsen är dock fläckfri och på spår som ”After-party” och ”South again” håller det hela vägen.
 NICLAS HOLMLUND

THUS:OWLS
”Cardiac formations”
(HOOB records/Border)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

DRAMATISKA KLANGER. Rent anatomiskt är THUS:-OWLS en jazzcombo: fem drivna musiker med distinkta uttryck som sammanstrålar kring Erika Alexanderssons röst. Men låtar och anslag gör att det hela ändå låter och känns pop. Stämningen på ”Cardiac malformations” är ödesmättad och klädsamt arty, Alexanderssons röst – skolad klangrikedom möter swindie-diktion – är en stadig stomme och alla inblandade bringar sina godbitar till bordet. Man visar på en genuin lust att nå utanför de jazzfrälstas kretsar, ofta med väldigt fokuserat resultat. Ibland skönjas dock ett hämmande målgrupps-tänk i det surmulna – som om prettopopsminkningen skulle riskera att spricka av ett leende i mungipan.
JONAS LIDSTRÖM

RÖYKSOPP
”Junior”
(Virgin/EMI)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

BESVIKELSE. Ingen kan motsäga att Torbjørn Brundtland och Svein Berge har hantverkskunnande. Och deras varianter på syntpop, nydisko och electronica porlar följaktligen fram med en mjuk, effektiv ton. Problemet är bara att norrmännens tredje skiva försvagas av förutsägbara inslag och har för få låtar som dröjer sig kvar längre än det korta ögonblick då melodislingorna träffar trumhinnan. Det mesta följer kort sagt den förväntade rutten, vilket även visar sig i valet av gästvokalissor. Robyns inhopp på ”The girl and the robot” är i och för sig en klar höjdpunkt, men totalt sett är detta en besvikelse.
HENRIK LÅNG

DESPITE
”In your despite”
(Tractor Productions)
vf-logga__160.jpgvf-logga__160.jpg

STICKER INTE UT. Göteborg fortsätter att producera bra metal. Här är ännu en nykomling med potential. Det hörs tydligt var Despite kommer ifrån. Musiken har klara inslag av Göteborgs-döds, men den är uppblandad med hardcore och även med mer klassisk heavy metal. Det låter helt okej. Men det låter också som många andra band. Despite är på rätt väg, men måste sticka ut ännu mer för att nå eliten.
DANIEL NORDSTRÖM

Kommentera

600 tecken kvar

"Är uppväxt med Dylan och marinerad i Cohen"

"Är uppväxt med Dylan och marinerad i Cohen"

Musik. Om Sofia Karlsson hade läst recensioner hade hon vetat att nya skivan fått många kritiker att lyfta… 0

Skivrecensioner vecka 44

Skivrecensioner. TAYLOR SWIFT ”1989″ Big Machine/Universal Music Betyg: 4 Pop. Countryvärlden är en hård skola när det gäller låtskrivandet. Det… 0

Blåsigt röj på Idunteatern

Blåsigt röj på Idunteatern

Kultur & Nöje. Huvudrätten heter Fanfare Ciocãrlia och blås, röj och fart utlovas av arrangörerna. I kväll är det… 0

Kamp för överlevnad förklädd i musik

Kamp för överlevnad förklädd i musik

Musik. När jag småspringer från Norrlandsoperan till Folkets hus yr snön om benen, vinden piskar en… 1

Farlig fanatism i Augustnominerad roman

Farlig fanatism i Augustnominerad roman

Recension. Carl-Michael Edenborg är förläggaren bakom förlaget Vertigo. För ett par år sedan debuterade han med en uppmärksammad och mörk roman om tonsättaren Händel. När han nu återkommer med en ny roman finns mörkret kvar, kompakt och påtagligt, men boken saknar för den delen inte humor och livsaptit. I berättelsens centrum står alkemisten Leos dotter Rebis […] 0

Öppenhjärtig men distanserad Mankell

Öppenhjärtig men distanserad Mankell

Recension. En tidig morgon vaknar Henning Mankell med ångest och dödsskräck. Han har nyss fått besked om att det han trott vara en irriterande men ofarlig nackspärr i stället är en livshotande cancertumör. Han känner att han är på väg att sjunka ned i förtvivlan och vanmakt. Vad gör han, väcker han sin fru för att […] 0

"Sugen på en skräckis? Se något annat"

"Sugen på en skräckis? Se något annat"

Recension. En ung tjej begår självmord efter att ha spelat med ett uråldrigt Ouijabräde ensam och hennes vänner bestämmer sig för att undersöka hennes död. Detta leder till att även vännerna börjar spela spelet – något som de förstås får ångra. Lagom till Halloween släpps skräckfilmen ”Ouija” där mörka krafter och andar väcks till liv och […] 0

En tid som manar till eftertanke

Katrin Sten: En tid som manar till eftertanke

Krönika. Så kommer den där stjärnsmällen med en trio av tecken på att nu är det raka vägen mot vinter som gäller. För det första ett rejält höstoväder med flera dagars blåst och regn, därefter en tidsomställning som först känns lyxig och framåt söndagseftermiddagen enbart mörk och så slutligen höstlovet. Barnen kallar det höstlov, från vissa […] 0

Premiärvisning av Filmen om Vasaplan

Film. I salong Miklagård på Folkets hus premiärvisas i dag Filmen om Vasaplan kl 19.  0

Kulturen bär vår ohyggliga historia

Liza Törnblom: Kulturen bär vår ohyggliga historia

Krönika. En sak som jag bär med mig från en Europaresa i gymnasiet är ett litet märke på en vägg. Märket är det efter en hands naglar, hårt i början, sedan uttunnat längre ner. Väggen finns i Auschwitz gaskammare och märket sitter precis nedanför taket. Hur man når till ett tak i ett omöblerat rum tillsammans […] 0

Vinterns kyla talar i Polens starka Oscarbidrag

Vinterns kyla talar i Polens starka Oscarbidrag

Filmrecensioner. Anna växer upp i ett kloster på den polska landsbygden under tidigt 60-tal och förbereder sig på ett liv som nunna. Men abbedissan, som kanske vet mer om den föräldralösa Annas mystiska bakgrund än hon ger sken av, insisterar på att Anna tar kontakt med sin enda levande släkting innan hon avger sina löften. Anna […] 0

Detta händer i veckan

Detta händer i veckan

Evenemang. Hyllade folkmusikern Sofia Karlsson spelar i Umeå på fredag. Läs mer om det och andra evenemang i veckan här. 0

Skivrecensioner vecka 44

Recension. Taylor Swifts album 1989 är en av skivorna som recenseras denna vecka. 0