Böcker

Genus en het fråga i barnböcker

Publicerad 19 januari 2009

BRA EXEMPEL. Gunilla Bergström som skrivit och tecknat Alfons Åberg har normöverskridande människor i böckerna. FOTO: SCANPIX

Ska ett förlag ändra i manus för att bättra på könsrollerna?
Det är en fråga som just nu diskuteras i barn- och ungdomslitteraturens värld.

UNDER 2008 RASADE en häftig debatt med fokus på genus- och värdegrundsperspektiv i barn- och ungdomslitteraturen i bokvärlden. Med detta i åtanke anordnade Svensk Biblioteksförenings Nätverk för Jämställdhet på Bibliotek en konferens som fick titeln ”Kenta och könsrollerna – genusperspektiv i barnlitteraturen”.
DN:s Barn/Ung-redaktör, Lotta Olsson, menade i sitt föredrag på konferensen att debatten är en reaktion mot en allt större kommersialisering av barn- och ungdomsböcker. De kommersiella böckerna bygger på stereotypa genusroller och könsbundna fördomar kring vad pojkar respektive flickor förväntas läsa. Det vill säga romantik, relationer och shopping till tjejerna och våld, sport och humor till killarna. Detta flöde har lett till en hunger efter normbrytande böcker.

FYRA NYA FÖRLAG som arbetar utifrån en ”medveten värdegrund” etablerades under året som gick. Av dessa satte bland andra Vilda Förlag gjort ett aktivt avtryck i debatten. Vilda granskar och ändrar i manus och illustrationer utifrån genus- och rättviseperspektiv med motivationen att ”Små ändringar kan göra stor skillnad”. Ändringarna kan till exempel vara att en karaktär byter kön eller etnicitet.
Detta har upprört författare och illustratörer som menar att detta inskränker på deras konstnärliga frihet. Pija Lindenbaum uttryckte under konferensen att: ”När jag lämnar ifrån mig en bok är det mitt jobb att redan ha tänkt på det där.” Hon berättade också om sin rädsla att allt fokus på könsrollerna i hennes böcker, trots att just de lyfts fram som ”könskorrekta”, ska påverka och inskränka hennes kreativa arbetsprocess och göra böckerna sämre.

VILDA FÖRLAG å sin sida menar att deras arbete är nödvändigt eftersom det finns en stor omedvetenhet kring dessa frågor bland producenterna. Förlaget vill bidra med böcker som visar en större människa med tillgång till alla sina känslor och alla aspekter av sig själv, oavsett kön. Men om dessa frågor resan ingår i författarnas och illustratörernas jobb borde det väl inte vara några problem – eller?
Problemet är att det inte är alla författare och illustratörer som arbetar aktivt med dessa frågor. Skaparens personlighet lyser alltid igenom och jag tror att det är långt ifrån alla av dessa upphovsmän- och kvinnor som har en feministisk, genusmedveten eller icke-normativ ådra. Men de kan ändå skriva bra böcker som är roliga och spännande att läsa. I mina ögon är det nämligen så att för att en bok ska bli omtyckt så räcker det inte med att den är pedagogisk och politiskt korrekt – oavsett vilken åldersgrupp den riktar sig till. Endimensionella böcker är sällan bra.
För att en bok ska vara riktigt bra är det så mycket mer som också ska stämma. Schysta genusroller är bara en, om än en stark och viktig, pusselbit. Många av våra mest älskade bilderböcker illustrerar traditionella könsroller. Läs till exempel ”Tomtebobarnen” eller ”Barna Hedenhös” med genusglasögonen på. Detta gör inte att de är dåliga böcker, bara att de har aspekter som behöver diskuteras och granskas.

SAMTIDIGT ÄR EFTERFRÅGAN av barn- och ungdomsböcker som vidgar pojkar och flickors handlingsutrymme stor. Bibliotekarierna Sara Dahlin och Monika Baruch från Medborgarplatsens respektive Stockholms Stadsbibliotek har med detta i åtanke gjort en utställning med böcker valda utifrån genusperspektiv. Utställningen ”Fri att vara sig själv?” blev populär bland en bred publik och är för närvarande på Sverigeturné – när konferensen gick av stapeln befann den sig i Piteå.
Bibliotekarierna upplevde att de bästa böckerna hade karaktärer som fick vara fria och normöverskridande utan att detta pekades ut. Böckerna om Alfons är ett exempel.
Här finns en poäng tycker jag. Jag ser fram emot att läsa böckerna från de nya förlagen och tycker att det är bra att de finns, men detta innebär inte att alla andra böcker bör ratas. Låt böckerna fortsätta ge en bred bild av värden och världen – ju bredare bild desto fler valmöjligheter. Det viktigaste är att diskutera tillsammans när boken är slut.

SANNA ULFSPARRE

Totalt 4 kommentarer (Det går inte längre att kommentera på den här artikeln)

  • john 19 januari 2009

    öh? för resten av mediasverige håller in på apa exakt samma linje om genus hit och genus dit? de politiska idéer som omtalas här _är_ mainstream i sverige, från regering ner till den minsta lilla dagstidning. alla upprepar lydigt de nya sanningarna om Genus.

  • räsp 19 januari 2009

    john, ditt inlägg är mycket överdrivet. att fyra små bolag har en utsagd värdegrund är ju knappast att likna vid en gigantisk statsapparats (sovjets) kulturpolitik. snarare borgar dessa fyra kanske för ännu ett alternativ till mainstreamkulturen som väl är det som om något borde liknas vid sovjetisk likriktning. normöverskridande och mångfald rules - troligen det enda som kan motverka den tankekontroll du så rätteligen fruktar men så misslyckat analyserar.

  • john 19 januari 2009

    det är en skrämmande utveckling i detta land, ibland tror man att man hamnat i en mardröm eller att sverige plötsligt blivit sovjet. tankekontroll, censur av böcker, total likriktning av all offentlig kultur etc. snälla kan någon väcka mig?

  • Markus 19 januari 2009

    Genusfrågan är inte den enda frågan i världen. Låt författaren själv ta ställning till vilket budskap denne vill föra fram. Om detta inte passar förlaget så behöver de inte ge ut boken. Vi får vara glada att Pippi Långstrump inte anpassades för det politiska klimat som rådde när den kom ut. Vem vet vilka klassiker som yxas sönder i dagens jakt på politisk korrekthet.

2015 års Augustprisvinnare

2015 års Augustprisvinnare

Böcker. I år fick Jonas Hassen Khemiri revansch när han tilldelades Augustpriset i den skönlitterära kategorin. – Det känns fantastiskt,säger han. Prisades gjorde även Jessica Schiefauer, hon fick Årets svenska barn- och ungdomsbok, Rasmus Bjerkander, fick Lilla Agustpriset och Karin Bojs fick Årets svenska fackbok. Augustpriset 2015 delades ut på Konserthuset i Stockholm under måndagskvällen. 0

True crime och spännande nagelbitare

True crime och spännande nagelbitare

Böcker. Katarina Gregersdotter har valt ut några sina favoritböcker just nu.
Sharon…

En tonårsbok för vuxna läsare

En tonårsbok för vuxna läsare

Böcker. ALMA-pristagaren Meg Rosoff är tillbaka med ny bok. Folkbladet har…

Berättarkraft som sinat

Berättarkraft som sinat

Böcker. Theodor Kallifatides skildrar sin svåra skrivkramp i nya boken ” Ännu ett…

Geir Gulliksen om att skriva om sex, kärlek och relationer

Böcker. Geir Gulliksen börjar med att berätta att han aldrig velat bli en författare…