VF

En riktig helkväll med Dag Vag

MUSIK
DAG VAG
Droskan, Umeå

Publik: Omkring 200 personer.
Längd: Nästan tre timmar inklusive en dryg halvtimmes paus.
Bäst: Rockrökaren ”Samma sak”.
Sämst: För långa instrumentala manglingar.

SNACKA OM HELKVÄLL. När jag anländer till Droskan strax före klockan tio har Dag Vag precis spelat de första ackorden på inledningsspåret ”Bland gamla och unga” från bandets senaste skiva. När jag är på väg hem igen har Dag Vag spelat extranummer efter extranummer och klockan är nära ett på natten.
Som ni förstår ger rockveteranerna allt och lite till den här kvällen.
Frontmannen Stig Vig och hans kollegor startar dock i makligt tempo. De flesta låtarna under den inledande timmen är precis som första låten framförda med skönt gungande tongångar. Gruppens ”transkontinentala rockreggae” ger ett mycket avslappnat och tillbakalutat intryck. Flummigt skulle man också kunna kalla det. Inte minst när Stig Vig på sin släpiga stockholmska upprepande mässar ”Vad är dröm och vad är verklighet”. Men även om det är lite segt är det inte direkt dåligt. Gitarristen Beno Zeno visar sin skicklighet och Stig Vig är med sina solbrillor, sitt ständiga tuggummituggande och sitt stela sätt faktiskt en riktigt karismatisk centralpunkt för bandet.
Bäst under inledningen är tunga och ödesmättade ”Jag vaknade upp” från kvartettens senaste skiva ”Kackerlacka” även om publiken ger bäst gensvar till betydligt äldre ”Låt det komma ut”.
Även om musikerna i bandet är skickliga blir det drömska partierna utan sång lite för många och lite för långa. Under låten som avslutar första delen av spelningen börjar till och med publiken applådera innan musikerna spelat färdigt.

EFTER EN PAUS SOM känns som en evighet för en rastlös recensent men verkar fungera stärkande för snart 60-åriga musiker kliver Stockholmsbandet upp på scenen igen. Och nu ökas takten. Passande nog har några av borden framför scenen tagits bort och det finns plats för publiken att dansa till musiken. Vilket stora delar av den också gör till klassiska låtar som ”(Ge) Bullen (ett ben)”, ”Hej & Hå”, ”Musik”, ”Du får aldrig nog” och rockiga ”Samma sak”.
Det är nästan så att min kollega behöver använda de medhavda öronpropparna när Dag Vag drar upp tempot. Men bara nästan.
Precis som många hoppats på kommer kultlåten ”Dimma” under spelningens extranummer. Då kan Stig Vig utan problem lämna över sångansvaret till publiken som stormtrivs.
Vi fick oss alla en dos Dag Vag som kommer att räcka år framöver.

Fler bilder

FOTO:ULF HÄGGLUND

• Kommentera
•  Skriv ut artikeln